Hur skapar vi språkutvecklande arbetsplatser?

Språka - språkutveckling för min yrkesroll - är en kurs i yrkessvenska och förhållningssätt på arbetsplatsen som Språkcentrum Mölndal erbjuder medarbetare inom Mölndals stad. Kursdeltagarna har hittills arbetat med såväl lokalvård, hemtjänst, barn- och äldreomsorg som med olika verksamheter hos social- och arbetsmarknadsförvaltningen. I takt med att fler kurser har genomförts har också stora behov identifierats på olika arbetsplatser som sträcker sig bortom kursdeltagarnas individuella språkutveckling.

Ett starkt yrkesspråk är givetvis av största vikt både för den enskilda medarbetaren och för arbetsgruppen i stort, men fokus läggs ofta enbart vid individens eget ansvar för att språkutvecklingen ska gå framåt. Den flerspråkiga medarbetarens egen vilja och initiativtagande är emellertid bara en del av helheten när det kommer till att utveckla sitt språk som medarbetare. Därför har kursledarna från Språkcentrum tagit fasta på nödvändigheten att även stötta arbetsgruppen och erbjuda handledning i det fortsatta språkutvecklande arbetet på arbetsplatsen.

Att lyfta det språkutvecklande arbetet på gruppnivå har skapat både nyfikenhet, skepsis och tillförsikt. Klart står inte minst att det finns stora behov av förbättrad kommunikation för att minska risken för språkliga missförstånd i det vardagliga arbetet, likväl som att det finns en stor vilja att hjälpa till och bättre kunna stötta ens kollegor. Under detta bubblar det dock ofta en känsla av osäkerhet och en rädsla för att göra fel när det kommer till att beröra ett ämne som av många kan upplevas som känsligt.

Frågan “Hur pratar ni om språk på er arbetsplats?” besvaras därför ofta med “Inte alls”.

Att det kan kännas olustigt att samtala om språk kan bland annat bero på att språk och identitet är nära sammanflätat och att det ibland är svårt att veta hur man till exempel rättar språkfel utan att någon känner sig nedvärderad i sitt yrkeskunnande eller i sin person. För att öppna upp för detta behöver flera saker göras på arbetsplatsen för att samtalet ska landa rätt. Ett första steg kan vara att prata om i vilka arbetssituationer missförstånd riskerar att uppstå och hur man kan uttrycka sig för att säkerställa att budskapet gått fram hos alla. I samband med detta kan det också vara bra att gemensamt prata om vikten av att våga säga till när man inte förstår vad en kollega säger eller vad en skriftlig information som skickats ut egentligen betyder. Beroende på medarbetarnas språkliga nivå kan det också vara bra att lyfta exempel på hur man kan uttrycka detta på svenska. I olika kulturer tas oklarheter och funderingar upp på olika sätt, och det blir ofta intressanta diskussioner och jämförelser kring ämnet.

För att bygga vidare på temat och röra sig mot ett språkutvecklande arbetsklimat behöver det vara naturligt att prata om språk. Att känna till vilka olika språk alla medarbetare talar är en bra ingång till samtal och jämförelser mellan de olika språken och svenskan. Här spelar nyfikenhet en stor roll och att ställa frågor kring hur man uttrycker olika saker på olika språk, exempelvis ett ordspråk, blir ett sätt att öppna upp för fler vardagssamtal kring ämnet. Andra exempel kan vara att prata om tonen i språket, exempelvis det som på det ena språket uttrycks i svepande, försiktiga ordalag, uttrycks kanske i ett annat språk nästan som en direkt order för det ovana örat. Och hur översätter man då det till svenska för att det ska låta som man tänkt sig?

Detta kan bli en nyttig övning i språklig medvetenhet, inte bara för flerspråkiga medarbetare, utan också för övriga kollegor som kanske inte heller reflekterar över sitt språk och hur man uttrycker sig i olika situationer. Hur säkerställer jag som kollega att informationen gått fram?

Rent praktiskt kan arbetsplatsen även göra en kartläggning av språksituationen och titta närmare på vilka texter, skriftliga rutiner, arbetsdokument, mejl och sms som en medarbetare behöver läsa och själv producera under en arbetsvecka. Detsamma kan göras för de olika typer av muntliga samtal med kollegor, kunder, klienter, elever, vårdnadshavare eller anhöriga som genomförs och som kräver ett visst ordförråd eller specifika uttryck. Kartläggningen blir i detta ett underlag för att se över hur man bäst kan stötta de som behöver utveckla sitt språk. Att ta fram stödmaterial kan hjälpa till att öka den språkliga tryggheten i kommunikationen med andra och kan inkludera ordlistor för vanliga ord och begrepp som används, mejl- eller samtalsmallar för de olika typerna av samtal där vanliga och användbara fraser kan ingå.

Förutom att vara en del av en språkutvecklande arbetsmiljö på ett bredare plan är kollegornas roll viktig för den som vill fortsätta utvecklas i sitt språk. En kollega med ett mer utvecklat svenskt språk kan exempelvis agera språklig förebild genom att hjälpa till att modellera korrekt uttal eller att upprepa en felaktig mening men med rätt ordföljd. Utifrån samtal om språkutveckling kollegor emellan blir också tröskeln lägre för att våga fråga när man inte förstår - och likaså för att våga rätta en kollega när man ser att något kan komma att missförstås. Det som krävs är att det finns ett förtroende för varandra samt en överenskommelse om att man inom arbetsgruppen hjälps åt i kommunikations- och språkfrågor.

Ytterligare ett stöd i det språkutvecklande arbetet kan därför vara att arbeta fram en språkpolicy och tydligt formulera hur det är tänkt att fungera i det vardagliga arbetet. Med en policy som grund blir det också enklare som nyanställd att komma till arbetsplatsen och redan då få veta att:

Här pratar vi öppet om språk och hjälper varandra att utvecklas! Alla medarbetare ska vara delaktiga och känna tillit till sin förmåga att uttrycka sig muntligt och skriftligt på den nivå som arbetet kräver.

För att nå dit kan en del förändringar behövas göras inledningsvis, men eftersom yrkesspråket är ett arbetsverktyg bland många andra som vi behöver behärska på våra olika arbetsplatser, är stöttning och kompetensutveckling även i det avseendet något som arbetsplatsen behöver svara upp mot. Språket är dock inte vilket arbetsverktyg som helst utan, som den tyske sociologen och filosofen Jürgen Habermas uttryckt, också det avgörande mediet för människors samverkan, det vill säga den sfär inom vilken människor kan uppnå samförstånd. En rent strikt, instrumentell syn på vårt språkliga användande på arbetsplatsen blir därmed begränsande, på samma sätt som det är begränsande att tänka att språkutveckling är något som individen är ensam ansvarig för.

För att blicka framåt mot en utveckling av våra organisationer och arbetsplatser där en lärande kultur står i centrum och där språkutveckling och interkulturell förståelse bidrar till att öka attraktiviteten för Mölndals stad som arbetsgivare, behöver vi förstå språket som grund för mellanmänsklig samverkan. En stöttande, språkutvecklande arbetsmiljö gör att individens språkutveckling snabbas på, vilket inte bara innebär en chans till ökad språklig trygghet för den enskilde medarbetaren, utan också en arbetsplats där medarbetare får en större chans att uppnå sin fulla potential. Ett rikt språk hos samtliga medarbetare är med andra ord inte bara en grundförutsättning för goda samarbeten och intern och extern kommunikation. Det är också en förutsättning för social inkludering och delaktighet på lika villkor genom att samtliga medarbetare får möjlighet att utveckla sin språkliga repertoar och trygghet i att uttrycka sina åsikter, samt dela med sig av kunskaper och erfarenheter som berikar och utvecklar våra arbetsplatser och organisationer.

Sara Österlund Picó

sara.osterlund-pico@molndal.se

Verksamhetsutvecklare Språkcentrum Mölndal