Likvärdig framtid

Språkcentrum Mölndal har beviljats statsbidrag under 2023 för att främja romsk inkludering, ett led i vårt arbete kring Sveriges nationella minoriteter. Vi kallar projektet “Likvärdig framtid - att verka för romsk inkludering i förskola och skola.”

När jag hade förmånen att besöka den romska förskolan i Göteborg fick jag träffa Sali. Hon arbetar som pedagog och är en av dem som startade det romska personalkooperativet Romano ILO. I mötet med henne slås jag av människans vilja av att få vara den man är och att få stärkas i sin identitet. Vem vill inte det? Samtidigt befinner vi oss i ett samhälle som delar upp oss utifrån vilka vi är och den identitet vi bär med oss. Istället för grupperingar, segregering och exkludering behöver vi sträva mot interkulturalitet där vi skapar ömsesidig förståelse och relationer mellan varandra.

Ju mer jag nu har fått lära mig om den romska minoritetens historia, kultur och språk, desto mer upptäcker jag att jag inte vet. Inom den romska minoriteten finns fem olika grupper. Resandefolket kallas de som kom till Sverige redan på 1500-talet, ursprungligen från Indien. Svenska romer benämns de som kom till Sverige under 1800-talet, i första hand från Ryssland och Frankrike. De finska romerna kom till Sverige under 50-talet, främst från delar av Karelen där kvinnorna bar den romska kalédräkten, som många förknippar med den typiska romska klädstilen. De utomnordiska romerna var de som kom efter andra världskriget från olika delar av Europa under 60-talet. Men de som vi kanske tänker på i första hand idag är de nyanlända EU-migranter som kommit till Sverige under de senaste åren.

Gemensamt för alla grupper är att de på ett eller annat sätt hållit tyst om sitt ursprung för att undgå förtryck och förföljelse, något som pågår än idag. Utställningen "Möt resandefolket" på Bohusläns museum visar hur de första romerna i Sverige anpassade sitt sätt att leva och försörja sig utifrån hur de bemöttes. Många var kreativa hantverkare som formade sina yrken efter efterfrågan. Genom tiden har Sveriges regering många gånger förhindrat och förbjudit romer att leva på lika villkor som resten av befolkningen, just för att de är romer. Vi kan tycka att Sverige har gjort upp med sitt förflutna genom Vitböckerna och den lagstiftning kring nationella minoriteters rättigheter som infördes år 2009, men för att det ska bli någon verklig skillnad krävs det att vi synliggör både det historiska perspektivet och allas människors förutsättningar för lika rättigheter idag. Det kräver också att vi vet vad vi talar om, framför allt om vi ska föra dialogen med våra barn och elever.

2012 tog Sveriges regering fram en samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering där det övergripande målet är att den rom som år 2032 fyller tjugo år ska ha likvärdiga möjligheter i livet som en person som inte är rom. Nu har det gått halva tiden och man kan fråga sig hur långt vi har kommit? Under vårt möte med en representant från Romano Center i Väst får vi veta att unga romer idag uppmanas av sina föräldrar att inte säga att de har romskt ursprung eller önskar modersmålsundervisning på romani för att undgå diskriminering och förtryck. Med det sagt har vi mycket kvar att göra de resterande 10 åren.

För att dra vårt strå till stacken har Språkcentrum Mölndal sökt och fått beviljat ett statsbidrag under 2023 för att främja romsk inkludering. De forum och nätverk som vi leder är bland annat de för språkutvecklare i förskolan, lärare i svenska som andraspråk samt lärare i modersmål och vi samarbetar också med pedagoger i Öppna förskolan. Med det här bidraget kan vi erbjuda kompetensutveckling för pedagoger och lärare så att insatsen kan främja alla barn och elevers lärande kring den romska kulturen, de romska språken samt verka för romsk inkludering i förskolan och skolan. Målet är att när kunskap och beredskap har förankrats i alla skolformer, kan barn och elever som identifierar sig som romer mötas av likvärdiga möjligheter under sin utbildningstid. På sikt kan det leda till att dessa barn och elever stärks i sin identitet och bemöts utifrån ett rättighetsbaserat perspektiv som är fyllt av jämlikhet och delaktighet, fritt från diskriminering.

I Mölndal har vi sedan 2022 en integrationsstrategi som bygger på FN:s mänskliga rättigheter, de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 och EU:s principer för integration.

Det innebär att Mölndals stad står bakom den övergripande nationella målsättningen som tydliggör lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund.

Alla invånare ska, oberoende av bakgrund och kultur, ha möjlighet att etablera sig i Sverige och uppleva att de är en del av det svenska samhället. Ansvaret för detta delas mellan individen och samhället vars stöd i olika former måste bidra till integration.

Likvärdig framtid är ett led i vårt arbete med att utveckla kompetensen kring nationella minoriteter i förskola och skola. Tillsammans med biblioteken i Mölndal kommer vi under året även att erbjuda allmänheten aktiviteter och möjligheter att lära sig mer om och för den romska minoriteten. På sikt vill vi så klart att det ska leda till samråd och ökat samarbete med romska representanter.

Utifrån mitt uppdrag på Språkcentrum har jag inför projektet med Likvärdig framtid, fått möjlighet att se den romska minoritetens historia som mer än bara bilden av Katitzi, ständigt vara på resande fot och vackra kläder. Det är en del av kulturens historia och bredd men det finns så mycket mer. Framför allt är det viktigt att vi inte endast tittar bakåt utan också framåt, tillsammans!

Linda Bergh
linda.bergh@molndal.se

Verksamhetsutvecklare Språkcentrum Mölndal

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Dela på:

    Senast uppdaterad