Translate

Use Google to translate the web site.
We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Translate

Tänka snabbt och långsamt

Daniel Kahneman, professor emeritus i psykologi och nobelpristagare i ekonomi, har skrivit en internationell bästsäljare om tankemaskineriets design. En bok med tankar om att tänka som ger en hel del tankemässiga kullerbyttor.

tankasnabbt. Foto: Stensjöns förskola.

Det här är en bok med tankar om att tänka. Vi kan kalla det för metakognition. För egen del gav boken mig en hel del tankemässiga kullerbyttor.

Vilka av våra antaganden behöver vi ifrågasätta mer? ”Tänka snabbt och långsamt” handlar till stor del om beslutsforskning. Boken går igenom hur vi värderar och fattar beslut. Intressanta frågor ställs kring vad intuition är, hur hjärnan gör systematiska tankefel och hur man kan upptäcka brister i det egna tänkandet. Ofta är vi människor inte så rationella som vi tror. På många sätt är vi främlingar för oss själva.

Två system - förnuft och känsla

En stor del av läsningen handlar om hur maskinen hjärnan har två system som hjälper oss, men som också gör att vi ibland hamnar fel i tänkandet. Systemen samarbetar men har olika prägel. Författaren kallar dem System 1 och System 2. Förenklat skulle man kanske kunna säga att System 1 är vår mer primitiva ”chimpanshjärna” och System 2 mer liknar en slags ”professorshjärna”. Då System 1 domineras av känslor, förnimmelser och intryck baserat på instinkter och drifter hanterar System 2 fakta, logik, exekutiv kontroll och självkontroll. Det är System 2 som gör att du (ibland) kan fortsätta vara artig när du är arg fast System1 instinktivt vill få ett utbrott. System 1 står för för det snabba och System 2 för det långsamma i titeln ”Tänka snabbt och långsamt”.

Kanske låter det som att man främst borde använda sig av det förnuftiga System 2. Men så enkelt är det inte. Att använda System 2 är nämligen väldigt krävande för oss. Uppmärksamheten har ett pris och vår budget för fokuserad uppmärksamhet via System 2 är begränsad. För att vår hjärna inte ska bli överbelastad behöver vi göra en stor del av våra dagliga val med det automatiska System 1. När System 1 stöter på problem anropar det System 2 för en mer detaljerad genomgång. Detta kan hända när du blir överraskad av något. När något strider mot den bild av världen som System 1 upprätthåller kopplas uppmärksamheten från System 2 på och vi söker i minnet efter något som gör den oväntade händelsen begriplig. System 1 spottar snabbt ur sig förslag som System 2 överväger.

Vid rutinmässiga val är System 1 överlägset. Men något vi enligt Kahneman behöver lära är ”...att känna igen situationer där misstag ofta begås och att anstränga oss för att undvika misstag när mycket står på spel.” Han talar om tankevillor och kognitiva snedvridningar. System 1 gör ganska ofta sådana tankemässiga systemfel och Kahneman går i boken igenom många exempel på det. Om System 1 bestämmer kommer slutsatsen först och argumenten sedan! Stereotyper främjas av hjärnan för att de är enkla att förstå.

För hög tilltro till intuition

En upptäckt man gjort är att många människor sätter alldeles för hög tilltro till sin intuition. Ofta ser vi systematik där sådan inte finns när vi följer vår intuitiva känsla, eftersom vi söker efter och gillar mönster. Vi orkar helt enkelt inte tänka igenom logiken ordentligt och väga in alla upplysningar. Vi tror att det vi ser är allt som finns att veta. Kontrollanten är lat som Kahneman uttrycker det. Vi nöjer oss för snabbt och slutar tänka innan vi kommit fram till en ordentligt avvägd lösning. Det krävs motivation för att göra det jobbiga tankekontrollerandet och ofta är vi inte tillräckligt engagerade.

Trötthet och hunger påverkar

Annat som påverkar beslutsförmågan är trötthet och hunger. Nervsystemet konsumerar mer druvsocker än de flesta andra delar av kroppen och mentalt arbete verkar kosta extra mycket i druvsockervaluta. Om man får druvsocker kan motivationen stiga igen.

Ett skrämmande exempel från boken beskriver hur domare i en studie i Israel inte var så rationella som de själva föreställde sig då de bedömde om villkorlig frigivning skulle beviljas. Efter en måltid beviljades 65% av fallen. Stunden före nästa måltid beviljades drastiskt färre, faktiskt nästan inga. Förklaringen är att man väljer enklare lösningar när man är trött- då blir det standardsvaret ”avslag” eftersom man inte längre orkade tänka in alla aspekter av fallen och väga för och emot. Trött och hungrig innebar alltså avslag!

AI och likvärdighet

Så här vill man knappast att det ska gå till. Ofta förfasar vi oss över huruvida AI (artificiell intelligens) skulle kunna göra viktiga val som vi anser människan vara i stånd att bedöma på ett bättre sätt, men efter att ha läst Kahnemans bok frågar man sig om inte maskininlärning i vissa fall kan ha en poäng då man kan uppnå bättre likvärdighet. Åtminstone kan AI nog vara ett viktigt komplement när människan gör bedömningar. Khaneman hanterar den komplexa frågan om AI och skriver att för de flesta människor har det betydelse vem som står bakom ett misstag. Vi föredrar faktiskt ofta att det är den mänskliga faktorn som står bakom fel.

Minnet av sitt eget bidrag

En annan brist i tankesystemen är att vi minns våra egna insatser mer än andras. Detta kan gälla såväl städning som grupparbeten, där de flesta människor tror att de bidragit med mer än sin del. På liknande sätt tror också 90% av bilförare att de kör bättre än genomsnittet. Ekvationen går inte ihop.

Ibland kan intuition ändå vara till nytta. Författaren skriver: ” Träffsäker intuition uppstår när en professionell aktör har lärt sig känna igen bekanta inslag i en ny situation och handla ändamålsenligt utifrån den informationen.” För att intuitionen ska bygga på kunskap måste två villkor vara uppfyllda;

1) miljön måste vara tillräckligt regelbunden för att kunna förutsägas

2) man måste ha haft möjlighet att lära sig regelbundenheterna genom lång träning

Planeringsvillan och utfallssnedvridning

Att kritisera någon som inte gör en exakt prognos i en oförutsägbar värld är inte rättvist. Att göra kortsiktiga bedömningar är mycket enklare än att göra långsiktiga sådana. Khaneman talar om ”planeringsvillan” - hur överdrivet optimistiska prognoser för ett projekts framgång är vanliga. Han menar att organisationer bör belöna planerare som håller planer och bestraffa dem när de inte förutser problem eller när de inte ger viss marginal för problem som de inte kunde ha förutsett - ”de okända okändheterna”.

Man underskattar ofta kostnader och överskattar vinster när man syr ihop en vision. Den som är angelägen om att få en plan godkänd spinner en optimistisk berättelse. En av fördelarna med ett optimistiskt sinnelag är i alla fall att det i motgångens stund borgar för uthållighet skriver Khaneman.

En bra övning att göra för att undvika övertro till nya projekt är den så kallade pre-mortem-övningen. Man ber ett team föreställa sig en tänkbar katastrof som skulle kunna uppstå ett år in i ett nytt projekt. Det ger fantasin hos sakkunniga personer stöd och legitimerar tvivel. Man motverkar då grupptrycket att visa lojalitet med ledarens uppfattning och vågar framföra tankar om alternativa scenarion utan att framstå som motvals. Man kan på det viset i en grupp komma på hot man förbisett. Ofta gör vi till exempel konkurrensförbiseende. Vi fokuserar helt på vad vi själva gör, men glömmer vad andra aktörer har i bakfickan. Vi är dessutom benägna att underskatta slumpens betydelse för det som sker.

Ett annat tankemässigt fel som gör att vi ofta utvärderar beslutsfattares insats på ett felaktigt sätt är utfallssnedvridning. Vi tittar bara på vad som blev det faktiska utfallet och utvärderar inte beslut som togs utifrån de uppfattningar som var rimliga när beslutet fattades. Vi reviderar i efterhand våra gamla övertygelser i ljuset av det som faktiskt hände. Plötsligt har vi ”trott något hela tiden”.

Sammanfattningsvis

En vinst med boken var att den gav ett språk för att resonera och tala om intellektet. Den gjorde också läsaren uppmärksam på hur lätt vår hjärna är att manipulera. I vårt sökande efter sammanhängande berättelser fyller vi spontant i de luckor som finns och tror att vi ser allt som finns att se. Tydligen behöver operativsystemet i hjärnan virusskydd om vi talar i metaforer!

De kapitel i boken som jag upplevde som lite tyngre att läsa behandlade spel och teman kring vinster och förluster. Över lag var ”Tänka snabbt och långsamt” annars mycket läsvärd. Ett citat av psykologen Jonathan Haidt som finns med i boken och som jag tycker sammanfattar mycket av läsningen är följande slutsats:

” Känslans svans viftar på den förnuftiga hunden”. Och läs nu inte fel - det är just hunden som blir viftad på av sin svans och inte tvärtom. Vi är alla mer i klorna på våra emotioner än vi tror. Den dominanta delen av oss är inte förnuftet...

Emma Gustafsson
Förskollärare Stensjöns förskola

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Dela på:

    Senast uppdaterad 2019-04-16 09.48