Alla Östra Kållereds förskolor arbetar med processväggar som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. På Stretereds förskola har pedagoger och rektor under året tagit arbetet ett steg till och skapat en enhetlig utformning på hela förskolan. Tidigare riktade sig processväggarna till både pedagoger och barn, vilket ofta resulterade i ett mellanting som de upplevde inte fullt ut tjänade sitt syfte.

Nu har dokumentationen på väggarna istället delats upp i två kompletterande spår: en skriftlig processvägg som fungerar som pedagogernas arbetsverktyg, och visuella väggar i barnens ögonhöjd.

Förskollärare Helia Mirsaeidi och rektor Massumeh Salehnamadi berättar att målet är att det ska gå att känna igen sig och möta samma grundläggande struktur oavsett vilken avdelning på förskolan som besöks.
"Det skapar en trygghet och likvärdighet för både pedagoger, barn och vårdnadshavare."

Processväggen som gemensamma tankekarta

Idag är den skriftliga processväggen utformad som en levande tankekarta. Det är en plats där pedagogerna tänker tillsammans, och det utgör en central del av förskolornas kvalitetssäkring. Helia och Massumeh berättar om vinsterna med att ha en gemensam struktur.

Väldigt mycket tid och energi innan gick åt till att fundera just på processväggens form och då blev det mindre utrymme kvar till själva innehållet och att ha det som grund för reflektion. Nu när formen är satt så kan vi istället fokusera på innehållet.

Väggens placering är också gemensam på alla avdelningar så långt det går. Den ska sitta på en central plats och hamna i blickfånget för både pedagoger och vårdnadshavare i vardagen. I det systematiska kvalitetsarbete blir den ett komplement till arbetslagens LUP - levande utbildningsplan.

Foto processvägg

Att tankekartan är placerad direkt i blickfånget på varje avdelning sätter ramen för vilken verksamhet som bedrivs, vilket ger en tydlig signal till både medarbetare, vårdnadshavare och andra besökare. Varje vecka spelar väggen också en avgörande roll vid uppföljningen berättar Helia och Massumeh.

Våra avdelningsreflektioner på varje avdelning inleds alltid framför processväggen. Vi skriver till nya delar som skett under veckan för att få en uppdaterad version av vårt nuläge och det som varit, vilket sedan ligger till grund för vår fortsatta planering. Processväggen blir ett analysunderlag och en brygga till det vi skriver i den levande utbildningsplanen.

Väggar för barnen i ögonhöjd

Som ett komplement till pedagogernas verktyg finns också väggar för barnen. Dessa är placerade lägre och centralt på avdelningarna – till exempel vid matborden eller på andra platser där barnen naturligt befinner sig och där det är nära till hands att hamna i samtal och reflektion.

Här tillförs bilder utifrån de processer som är aktuella, men arbetslagen väljer också att spara en del äldre bilder om de märker att de fortsätter att inspirera barnen till utforskande och samtal.

Till exempel så har vi en bild där barnen utforskade en hävstång och har fortsatt att sätta ord på det och ta med det i nya utforskanden och lekar. Det barnen reflekterar runt kring fotoväggarna kan sedan också tillföras som en del i pedagogernas tankekarta.

Årshjulet som roterar kring sin egen axel

För att säkerställa att alla arbetslag systematiskt arbetar med varje del i läroplanen utgår verksamheten från ett gemensamt årshjul. Något som Östra Kållereds förskolor nyligen har börjat testa är att låta årshjulet rotera kring sin egen axel ”Det innebär att vi skiftar vilket fokusområde som hamnar när på året. Vi har hittat en systematik där varje område ibland behandlas på hösten och ibland på våren.

Vi har sett att det gör väldigt stor skillnad i hur ett fokusområde blir i praktiken utifrån när på året vi arbetar med det. Till exempel så har vi tidigare alltid arbetat med blocket naturvetenskap under hösten. Nu blev det något helt annat och andra processer när barnen fick fördjupa sig i det området under våren” berättar Massumeh.

Kickoff med sagan som motor

Varje gång ett nytt fokusområde i årshjulet startas upp hålls en gemensam kickoff på ett husmöte. Ansvaret för mötet roterar, och två pedagoger från olika förskolor i organisationen håller i trådarna för att lyfta medarbetare som brinner extra mycket för specifika områden. Eftersom förskolorna har en litteraturprofil används alltid sagan som verktyg för att levandegöra fokusområdena och ge inspiration till ett fördjupat arbete. Kickofferna ger hela organisationen en skjuts in varje fokusområde med ny energi.

Det årslånga sagotemat som förskolorna just nu arbetar med är boken "En helt vanlig skog" av Amanda Bengtsson. I mötet med vårens fokusområde, matematik, har olika avdelningar styrt in på olika spår utifrån barnens nyfikenhet och engagemang i mötet med boken. I en grupp visade barnen ett stort intresse för bokens "filurer". Utifrån detta fick barnen bland annat utforska form, volym och olika texturer genom att skapa egna filurer i både mjuka och hårda material.

I en annan grupp inspirerades barnen av den humoristiska kamelkaraktären, som i boken står placerad på syltkakor. Detta ledde i sin tur till ett helt projekt där barnen tillsammans skapade en alldeles egen receptbok. Där hittade barnen på recept med inspiration från sagan. Det var alltifrån kamelens syltkakor till Kossans kanelbullar och Majvors glassar. Både kossan och Majvor figurerar i temaboken.

Ett kvalitetsarbete i rörelse

Genom att kombinera en fast, tydlig struktur för de vuxna, med en flexibel och lekfull miljö för barnen, börjar nu processväggarna bli till det levande arbetsverktyg de är tänkta att vara.

Massumeh och Helia konstaterar att processväggarna är en betydelsefull del av förskolornas systematiska kvalitetsarbete - men det är ett arbete som är i ständig rörelse. ”Det finns fortfarande mycket kvar att utveckla och vi lär oss hela tiden av varandra. Att få sätta ord på våra tankar inför den här artikeln har gett oss nya perspektiv och ännu fler tankar om utveckling."

Marie Eriksson