Riksintressen, allmänna intressen och hänsyn

Detta avsnitt handlar om allmänna intressen, hänsyn och riksintressen som ett förtydligande av den digitala kartan där dessa finns med som kartskikt.

Kommunala naturreservat, naturvårdsplan och kulturmiljöprogram finns också med som planeringsunderlag i den digitala kartan som hör till översiktsplanen.

Naturvärden

Änggårdsbergen, Sandsjöbacka och Hårssjön är av riksintresse för naturvård. Mölndals stad arbetar för att undvika att utvecklingen inom kommunen påtagligt skadar dessa riksintressen. Detta gäller även för Natura 2000-området i Sandsjöbacka.

Mölndals stads övergripande naturvårdsmål är att bevara och öka den biologiska mångfalden av nu eller tidigare naturligt förekommande arter och naturtyper. Samtidigt ska människans möjligheter till rika naturupplevelser föras vidare till kommande generationer och naturresurser ska utnyttjas långsiktigt och hållbart.

I stadens naturvårdsplan finns riktlinjer för skydd och hänsyn och dessa vägleder vid planering, bygglov med mera. Som underlag finns en digital karta som redovisar olika klassificeringar för naturområden med höga värden i kommunen. Det är viktigt att vid behov komplettera och fördjupa de inventeringar som gjorts när det är aktuellt att ta fram en detaljplan eller liknande. Det beror på att förhållanden i naturen kan ändras, avgränsningar är relativt grova och underlagen är inte alltid kompletta. Därför är bedömningarna preliminära.

Det kan finnas ytterligare områden med ej kända naturvärden. Det är lagkrav att ta hänsyn till skyddsvärda arter och naturmiljöer vid nya exploateringar eller planer, därför är det viktigt att ta reda på om det finns sådana arter eller miljöer.

Kartskikten till stadens naturvårdsplan behöver uppdateras för att säkerställa bättre bedömningar i samband med ny planering och exploatering. Informationen i kartan är ett redskap för att hitta lämpliga nya exploateringsområden och samtidigt undvika områden med höga naturvärden och jordbruksmark.

Friluftsliv

Änggårdsbergen, Slottskogen, Sandsjöbacka, Rambo mosse och Hårssjön, Rådasjön med Gunnebo och Hassungared är av riksintresse för friluftslivet.

Under 2017 och 2018 reviderades några av de områden som är av riksintresse för friluftslivet inom kommunen. Mölndal stad har flera pågående detaljplanearbeten i Fässbergsdalen där ett av de nya riksintressena för friluftslivet är beslutat.

I de pågående detaljplanerna och utredningar kopplade till detaljplanerna, tydliggörs friluftslivets behov.

Kulturmiljöer

Kulturmiljöer är miljöer som har påverkats av människor och som är bärare av värdefulla berättelser. De är en del av vårt kulturarv. Kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas spelar en viktig roll i arbetet för en hållbar samhällsutveckling både ekonomiskt, miljömässigt och socialt.

Kvarnbyn och Gunnebo i Mölndal är riksintressen för kulturmiljövården. Kvarnbyn skyddas genom bestämmelser i detaljplan, Gunnebo är byggnadsminne och kulturreservat med särskilda bestämmelser. Båda områdena ses som viktiga besöksmål som utvecklas med utgångspunkt från respektive kulturmiljövärden.

Mölndals stads kulturmiljöprogram ger kunskap om värdefulla kulturmiljöer och är vägledande vid planering och bygglov. Kulturmiljöområden och kulturhistoriskt värdefulla byggnader redovisas i en digital karta som hör till kulturmiljöprogrammet. I kulturmiljöprogrammets strategier för Mölndals kommun påtalas att kulturmiljöarbetet är dynamiskt då samhällets förändringar skapar nya kulturmiljöer och tidsperspektivet förskjuts. Inför exploatering görs därför alltid nya bedömningar av områdets eventuella kulturvärden. För att säkerställa att utpekade värden inte går förlorade utan i stället bevaras och utvecklas görs fördjupade utredningar vid behov.

Transporter och kommunikation

I Mölndals kommun finns flera riksintressen för kommunikationer. Dessa är: E6/E20, Söderleden, väg 40, Kust- till kustbanan, Västkustbanan, nya stambanor Göteborg–Borås och Landvetter flygplats påverkansområde för buller. All planering, översiktsplaner såväl som detaljplaner, sker i samråd med Trafikverket och Länsstyrelsen Västra Götalands län. På så vis säkerställer Mölndals stad, på en övergripande nivå, att de riksintressen som finns inom kommunen inte påtagligt skadas av utvecklingen.

Samråd ska också ske med Swedavia gällande riksintresset för Landvetter flygplats.

Mölndals stad arbetar med en målstyrd trafikplanering för att öka andelen hållbara resor och säkerställa en utveckling i kommunen med fler invånare och arbetsplatser utan att öka belastningen på riksintressena. Vi arbetar också att genomföra "Målbilden för stadstrafikens stomkollektivtrafiknät i tätortsområdet Göteborg–Mölndal–Partille 2035".

Framtida riksintressen som en ny stambana mellan Göteborg–Borås är en angelägen fråga för regionen men också för Mölndals stad. För att inte motverka denna utveckling utgår all planering från riksintresset inom området kring Mölndals station, samt inom områden avsatta för ny järnvägsdragning från den nya stambanan. Detta gäller även för järnvägsstråket Göteborg–Köpenhamn.

Försvarets anläggningar

Inom Mölndals kommun ligger Sisjöns skjutfält med sitt påverkansområde, som är av riksintresse för totalförsvaret. Kommunen utgår i all planering utifrån de hänsynsavstånd som finns fastlagda för skjutfältet. Området finns också med i stadens naturvårdsplan tack vare sina höga naturvärden. Delar av området ligger inom riksintresse för friluftslivet. Vid en eventuell intressekonflikt ska totalförsvarets intressen alltid ges företräde.

Inom riksintresse samt påverkansområde för buller eller annan risk gäller att alla plan- och bygglovsärenden oavsett byggnadshöjd ska skickas på remiss till Försvarsmakten. För att säkerställa att det inte sker någon skada på de riksintressen som omfattas av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska objekt som är högre än 20 meter utanför sammanhållen bebyggelse respektive högre än 45 meter inom sammanhållen bebyggelse, remitteras till Försvarsmakten även om de inte ligger inom område av riksintresse för totalförsvaret.

Bostadsförsörjning

Bostadsförsörjningsprogrammet är Mölndals stads dokument som redovisar stadens ambitioner och riktlinjer för bostadsförsörjningen. Programmet är framtaget för att visa hur Mölndals stad säkerställer det allmänna intresset för bostadsförsörjning.

Programmet har tagits fram i enlighet med lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Ansvaret innebär att alla kommuner ska redogöra för viktiga behov och utmaningar, riktlinjer och åtgärder för att kunna möta behovet av bostäder och med särskilda insatser för olika grupper.

Programmet utgör tillsammans med stadens övriga styrdokument gemensamt grunden för den strategiska planeringen för att ge förutsättningar att växa hållbart och utveckla kommunen långsiktigt.

Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Mölndal

För att möjliggöra ett långsiktigt bostadsbyggande har Mölndals stad tagit fram riktlinjer för bostadsförsörjningen. Riktlinjerna grundar sig i Mölndals stads mål, samt analyser av utmaningar som togs fram i samband med bostadsförsörjningsprogrammet.

Riktlinjer:

1. En hållbar bostadsutveckling över tid.
2. God planeringsberedskap och en aktiv plan- och markberedskap.
3. Öka variationen av bostäder i alla tätorter.
4. Utveckla det befintliga bostadsbeståndet.

Mölndals stad ska säkerställa ett stabilt och varierat bostadsbyggande samt hälsosamma och goda livsmiljöer i hela kommunen. Målsättningen är att bygga olika typer av bostäder nära service och gröna miljöer.

Nya bostäder ska byggas med god kvalitet och långsiktigt hållbara lösningar. Men också det befintliga lokal- och bostadsbestånd bör ses som en möjlighet vid omvandling och förtätning. Det ska finnas en god planering för behovet av bostäder för personer med särskilt behov av stöd och service.

Jordbruksmark

Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.
/ 3 kapitlet 4§ miljöbalken, Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse.

Med förändrat klimat och ökad befolkning får hushållningen med jordbruksmark en allt större betydelse. Det är viktigt att se markens värde i ett långt tidsperspektiv.

Inom Mölndals kommun finns en hel del jordbruksmark kvar, framför allt i dalgången runt Lindomeån, men även delar av Fässbergsdalen och områden runt Kållered och Lindome består av jordbruksmark.

Eftersom jordbruksmarken är av ett allmänt intresse kan den inte tas i anspråk för olika typer av exploatering såvida inte användningen är av ett väsentligt samhällsintresse eller att jordbruksmarken inte är brukningsvärd. Om det som planeras är av väsentligt samhällsintresse måste alltid en avvägning göras om det inte finns någon annan mark som kan planeras för ändamålet än den brukningsvärda jordbruksmarken.

Under planeringsunderlag i översiktsplanens digitala karta, finns ett kartlager som heter odlingslandskap. Det visar områden som används som jordbruksmark då det finns EU-stöd för sådan verksamhet kopplat till marken.

Vid en förfrågan om bygglov eller detaljplan inom ett sådant område måste en lokaliseringsprövning göras. Detta ska göras innan en detaljplan startas upp. Kartlagret visar inte den jordbruksmark som saknar EU-stöd. Därför kommer jordbruksmarken i kommunen att inventeras för att klargöra var all jordbruksmark finns.

Skogsmark

Mölndals stad äger flera skogsområden. Syftet med skogsinnehavet är främst att kunna säkra möjlighet till tätortsnära rekreation, skydda skog med höga naturvärden, ha en markreserv för framtida exploateringar samt att kunna erbjuda bytesmöjlighet vid exploatering där privata fastighetsägare berörs.
Skogen har en också viktig funktion som kolsänka, vilket innebär att skogen binder upp koldioxid. Därför är skogen en viktig förutsättning i arbetet för att uppnå klimatmålen.

Mölndals stad har ett pågående arbete med en skoglig strategi där syftet med staden skogsinnehav tydliggörs.

LIS

Det finns inga områden inom kommunen som bedöms vara ett så kallat LIS-område (landsbygdsutveckling i strandnära lägen).

Vatten

Miljökvalitetsnormer för vatten

Olika sorters vatten kan delas in i mindre enheter som kallas vattenförekomster. Detta görs för att kunna beskriva tillståndet i vattnet och bedöma vilka mål, miljökvalitetsnormer, som ska gälla. En miljökvalitetsnorm för vatten beskriver den kvalitet en så kallad vattenförekomst ska ha nått vid en viss tidpunkt.

Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå det som inom vattenförvaltning kallas god status. En norm anger en lägstanivå. Vattenförekomsten får alltså inte påverkas av en verksamhet på så sätt att kvaliteten blir sämre än den status som anges i normen.

Det finns fyra sorters vattenförekomster: sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten. Eftersom vattenområden inte följer kommungränserna krävs ett aktivt samarbete över kommungränser för att säkerställa vattenstatus och vidta de åtgärder som behövs.

Mölndals stad är medlem i Mölndalsåns vattenråd och i Kungsbackaåns vattenvårdsförbund och vattenråd i syfte att samarbeta med angränsande kommuner om de gemensamma vattenfrågorna. Inom Mölndals kommun finns ett 20-tal vattenförekomster som inte uppfyller respektive norm enligt gällande beslut den 21 dec 2021. För dessa krävs åtgärder så att normen uppfylls till vattenförekomstens respektive målår.

För att säkerställa miljökvalitetsnormer arbetar Mölndals stad med olika åtgärder och tar fortlöpande fram underlag för detta. Ett lokalt åtgärdsprogram finns framtaget för Kålleredsbäcken. I åtgärdsprogrammet har förslag på konkreta platser för bland annat nya våtmarker tagits fram. Några av dessa våtmarker kommer att behöva genomföras för att klara miljökvalitetsnormerna. Mölndals stad har också inlett ett arbete för Stora Ån och Balltorpsbäcken.

En åtgärdsplan tas fram utifrån Vattenmyndighetens åtgärdsprogram. Tillsammans med åtgärdsskiktet som finns i översiktsplanen digitala karta visar det på inriktningen för att klara miljökvalitetsnormerna. Exempel på åtgärder som föreslås är våtmarker, kantzoner och vandringshinder.

Riksintresse för vattenförsörjning

Anläggningar för vattenförsörjning är ett av riksintressena som omnämns i 3 kap 8 § miljöbalken. Det är Havs- och vattenmyndigheten som har beslutat om dessa riksintressen. Göteborgs stads dricksvattenanläggningar är ett sådant riksintresse och i detta ingår bland annat Rådasjön.

Syftet med att peka ut områden som riksintressen för vattenförsörjningen är att skapa förutsättningar för hänsynstagande. Riksintresset ska uppmärksammas i olika planeringsprocesser och vid prövning av verksamheter och åtgärder som kan försvåra för anläggningarnas funktion. Säkerställandet av riksintresset kommer att vara en förutsättning för planläggning och exploatering.

Det är i första hand när markanvändningen ändras som bestämmelser för riksintresset gör sig gällande. Pågående markanvändning påverkas inte.

Vattenförsörjningsplaner

Mölndals stad ansvarar för alla kommunens invånares vattenförsörjning och har en kommunal vattenförsörjningsplan (uppdaterad 2014). En uppdaterad kommunal vattenförsörjningsplan är under framtagande med en tidshorisont till 2050. Planen bedöms bli klar för beslut under 2023. Planen samordnas med grannkommunerna för att klargöra nuvarande och kommande behov.

Inom Göteborgsregionens kommunalförbund finns en regional vattenförsörjningsplan som kommunerna ställt sig bakom. Av planen framgår nio mål för vattenförsörjningen i regionen. Mål som syftar till att säkerställa bland annat tillräcklig mängd, god kvalitet, hur vattenförsörjningen integreras i samhällsplaneringen samt minimering av hälsorisker kopplade till dricksvattnet.

Planen är en av grunderna till det regionala samarbetet inom VA-verksamheterna vid kommunerna. Länsstyrelsen i Västra Götaland har tagit fram en regional vattenförsörjningsplan för dricksvatten i Västra Götaland 2021. Vattenförsörjningsplanerna är viktiga planeringsunderlag för staden.

Reglering Mölndalsån

Det pågår ett samarbete mellan Mölndals stad, Göteborgs stad och Härryda kommun om hur Mölndalsåns vatten ska regleras för att minska risken för att infrastruktur och tätorter översvämmas. Med hjälp av nederbördsprognoser och gemensam reglering av hur vattnet leds ut i ån kan miljökrav efterlevas och naturlivet värnas. Samtidigt magasineras tillräckligt med för att säkerställa vattenförsörjningen i de samarbetande kommunerna.

Robust vattenförsörjning

Vattenledningsnätet i kommunen är delvis sammankopplat med grannkommunernas ledningar för att säkerställa vattenförsörjningen vid driftstörningar. För att säkerställa en robust vattenförsörjning även i framtiden krävs att kommunen investerar ytterligare i nya vattenledningar, anläggningar och förnyelse av det befintliga systemet.

Dricksvatten

Oavsett om invånarna har kommunalt vatten eller enskild brunn är tillgången till hälsosamt dricksvatten en rättighet. Därför är dricksvatten en avgörande utgångspunkt vid exploatering.

I kommunen finns två vattenverk; Göteborgs och Mölndals. Med den utbyggnad och tillväxt som sker i regionen samt med de förväntade effekter som kommer av klimatförändringar, kommer det krävas utbyggnadsmöjligheter vid vattenverken för att säkerställa ett dricksvatten av god kvalitet till alla hushåll och verksamheter. Mark i anslutning till vattenverken behöver därför avsättas.

Grundvatten

Det finns fem grundvattenförekomster i kommunen som omfattas av krav inom vattenförvaltningen. Samtliga fem uppfyller i nuläget god kemisk respektive god kvantitativ status. Statusen får inte försämras enligt EU:s vattendirektiv och vattenförvaltningen i Sverige.

I samband med planering i anslutning till känsliga vatten kan det behövas en släckvattenutredning som visar på åtgärder för att säkerställa att förorenat vatten från släckning av bränder inte ska nå grundvattenförekomsten.

Vattenskyddsområde

Rådasjöns och Norra Långvattnets vattenskyddsområde är av regionalt intresse eftersom Rådasjön fungerar som reservvattentäkt för Göteborg. Mölndals stad har i samverkan med Göteborgs Stad och Härryda kommun arbetat fram avgränsning och reglering av vattenskyddsområdet. Föreskrifterna gäller för verksamheter och boende inom området och vid förändrad markanvändning.

Finnsjöns vattenskyddsområde finns i kommunen och delas med Härryda kommun. Finnsjön är Härryda kommuns vattentäkt. För en vattentäkt i Sinntorp finns också ett vattenskyddsområde.

Gryaabs tunnlar

Spillavloppsvatten från VA-abonnenter i kommunen som är anslutna till det kommunala spillavloppsnätet leds till Gryaabs tunnelsystem. Tunnlarna ägs och sköts av Gryaab. Då några av dessa passerar genom kommunen är det av stor vikt att hänsyn tas till tunnlarna vid utbyggnad i dess närhet, exempelvis underjordiska markarbeten som sprängning eller pålning.

Avloppsvattenhantering

Allt spillavloppsvatten från hushåll och verksamheter som är anslutna till det kommunala spillavloppsnätet renas i Ryaverket på Hisingen som ägs och förvaltas av Gryaab. Mölndals stad är en av delägarna i Gryaab. Såväl kapacitet som miljökrav på verksamheten i Ryaverket är därmed av intresse för Mölndals möjligheter till expansion. Det pågår utredningar för att klargöra vad ett ökat behov för regionen kommer att innebära för utvecklingen av Gryaab.

Vatten och avlopp i omvandlingsområden

I områden som tidigare fungerat som fritidshusområde sker alltmer en omvandling till permanentboende. När så sker behöver oftast vatten- och avloppssituationen ses över och nya lösningar genomföras. Ibland kan det krävas att ett område ansluts till kommunalt vatten och avlopp.

Mölndals stad har tagit fram en handlingsplan, beslutad av kommunstyrelsen, för vatten och avlopp i omvandlingsområden. Utgångspunkten är att utifrån hälso- och miljökrav säkerställa att avloppens påverkan minimeras på naturliga sjöar och vattendrag. I utpekade områden har bedömningen gjorts att en kommunal avloppsförsörjning är att föredra framför enskilda anläggningar.

Prioritering för i vilken ordning utbyggnaden ska ske har gjorts utifrån miljöpåverkan, utbyggnadsmöjlighet för vatten och avlopp samt i vissa områden samordning med detaljplanearbeten. Utbyggnad av vatten och avlopp läggs i investeringsbudget och följer den beslutade planen för vatten och avlopp i omvandlingsområden. Handlingsplanen uppdateras vid behov med beslut i kommunstyrelsen.

Dagvatten

Dagvatten är tillfälligt vatten, ofta regn- och smältvatten, som rinner av från markytor såsom gator, parkeringsplatser och tak. Mölndals stad har en dagvattenstrategi med principer som ska fungera som underlag vid planering och genomförande. Dagvattnet ses och utnyttjas som en positiv resurs i stadsbyggandet och ska integreras i den byggda och planerade miljön. Det är viktigt att hanteringen av dagvatten sker i robusta system och säkerhets- och skötselfrågor beaktas redan i planeringsskedet.

Dagvattnet omhändertas och renas i första hand nära källan och den naturliga vattenbalansen ska i möjligaste mån bibehållas. Dagvattenflöden reduceras och regleras så att belastning på ledningsnät och recipienter begränsas.

Gröna områden är viktiga i vår stadsmiljö. Grönstrukturen erbjuder många ekosystemtjänster som är viktiga för människors hälsa och miljön. Gröna områden bidrar till till att minska mängden dagvatten i bebyggelse och fungerar som dagvattenrenare. Genom att exempelvis använda naturbaserade lösningar för att rena dagvattnet skapas bättre förutsättningar för att miljökvalitetsnormerna för vatten säkerställs.

Energiförsörjning

Mölndals stad har sedan 2022 en energiplan för minimerad klimatpåverkan som beslutats av kommunfullmäktige. Energiplanen innehåller Mölndals stads målsättningar, ambitioner, utmaningar och möjligheter kopplat till energiförsörjning. Energiplanen har tagits fram i enlighet med lagen om kommunal energiplanering och fungerar som ett strategiskt styrdokument i Mölndals stads planeringsprocesser. För att klara globala, europeiska och nationella klimatmål måste användningen av fossila bränslen minska i snabb takt. Många branscher pekar på elektrifiering av fordon, processer och utrustning som vägen framåt vilket innebär att behovet av elenergi och eleffekt kommer att öka framöver.

Uppvärmning med fjärrvärme avlastar elnätet genom att elbehovet för uppvärmning minskar samtidigt som lokal produktion av förnybar el vintertid säkras i kraftvärmeverket.

I Mölndals stads energiplan för minimerad klimatpåverkan finns bland annat följande delmål till 2030

• Kontinuerligt ökad andel av Mölndals kommuns elbehov produceras lokalt med sol, vattenkraft och kraftvärme
• Energiförsörjning och energiinfrastruktur är en integrerad del av samhällsplaneringen
  

Åtgärder och arbetssätt

• Verka för fjärrvärme till uppvärmning
• Säkerställa utrymme för nuvarande och framtida behov av tekniska försörjningssystem i planeringen, bland annat genom dialog med lokala och regionala nätägare
• Nödvändig infrastruktur för att säkra energiförsörjningen utreds och beskrivs i detaljplaner för nya exploateringsområden.
  

Ökat behov av el

Inom Mölndals kommun finns två elnätsägare. För centrala Mölndal är det Mölndal Energi Nät AB och för Kållered och Lindome är det Ellevio.

Kapaciteten i regionnätet behöver förstärkas. Det är en komplicerad och lång process som kan ta flera år. Tills dess att behovet av utökad kapacitet är uppfyllt behöver kapaciteten som finns idag värnas i planeringen. För att tillgodose det ökade behovet av eleffekt kan behovet av mark för elinfrastruktur, elproduktion och lagring av el, komma att öka på sikt.

Vid planering inom 250 meter till stamnätsledningar och stationer ska samråd ske med Svenska kraftnät.

Plats för produktion av fjärrvärme

Riskullaverket förser kommunens invånare med fjärrvärme och är ett biobränsleeldat, fossilfritt kraftvärmeverk som producerar förnybar el och värme parallellt. Den produktion av värme och el som sker på Riskullaverket har därför en positiv påverkan på energiförsörjning och utsläpp både lokalt, regionalt, nationellt.

Flera utvecklingsprojekt för att möta samhällets nuvarande och kommande behov av energi pågår idag inom Riskullaområdet. Tillräcklig plats för nuvarande och kommande behov behöver säkras i planeringen.

Bostäder och arbetsplatser får inte planeras så nära anläggningarna att de motverkar utvecklingen av verksamheten och det miljötillstånd som Mölndal Energi har för anläggningen.

Ökat behov av fjärrkyla

I takt med ökande temperaturer och utbyggnad av lokaler för verksamhet och kontor, blir samhällets behov av kylning allt större. I kommunen finns infrastruktur för produktion och distribution av fjärrkyla som är under stark tillväxt. Bland annat byggs en ny produktionsanläggning för fjärrkyla på Riskullaverket och distributionsnätet expanderar till nya områden. Mölndal ingår i ett regionalt fjärrvärmesystem och ett elsystem som är sammankopplat över landsgränserna.

Gasledningar för bio- och naturgas

Inom Mölndals kommun finns högtrycksledningar för bio- och naturgas. Vid byggnation, förändrad markanvändning med mera granskas ett 1600 meter långt och 400 meter brett område med gasledningen i centrum.

Avfallshantering

Avfallshanteringen är en del av samhällsplaneringen som påverkar hur vi klarar av att ställa om till en cirkulär ekonomi, klara vårt resursbehov i framtiden och är en del i hälsoskyddet för kommuninvånarna. Därför måste avfallshantering beaktas i alla skeden i samhällsplaneringen.

För att minska påverkan på klimatet behöver uttaget av naturresurser minska, återvinningen och återanvändningen öka och avfallet minska, vilket är betydelsefullt för att vi ska uppnå ett hållbart samhälle.

Mölndals stad har en avfallsplan som utgår från Naturvårdsverket förordning om avfallsplan och EU:s avfallstrappa. Avfallstrappan går ut på att minimera att avfall skapas, återvända det som redan finns och i sista hand återvinna. Hela Mölndals stad ska arbeta med målsättningarna i avfallsplanen.

För att klara att av att skapa ett resurssnålt samhälle måste det finnas utrymme både för att hantera avfallet inom och vid fastigheten samt utrymme för hämtning av avfallet.

Tillgängligheten till återvinningscentraler och återvinningsstationer för invånarna, oavsett färdsätt, behöver också hanteras i planeringen.r för Mölndalsborna med olika färdsätt behöver också hanteras i planeringen.

Masshantering

Inom Mölndals kommun har det till och med 2019 funnits en deponi i Kikås för mottagning av massor. Då denna deponi nu inte längre kan ta emot mer massor arbetar Mölndals stad tillsammans med Göteborgsregionens kommunalförbund för att hitta lämpliga lokaliseringar för nya massmottagningar.

Samhällsviktiga funktioner

I centrala Mölndal ligger Mölndals sjukhus. Sjukhuset är en del av Sahlgrenska universitetssjukhuset och klassas som en samhällsviktig funktion.

För att kunna värna om forskning och sjukvård behöver sjukhuset ha möjlighet att utvecklas. En annan fråga som behöver hanteras är översvämningsproblematiken i Mölndalsåns dalgång. Här är det extra viktigt att säkerställa de översvämningsbara ytor som krävs för att sjukhuset ska kunna vara tillgängligt även vid skyfall och höga flöden.

Andra samhällsviktiga funktioner som behöver säkerställas är energiförsörjning och vatten- och avloppsförsörjning. För att vatten- och avloppsförsörjningen ska kunna fungera behöver vattenverken kunna utvecklas och avloppstunnlarna beaktas vid planering.

Även ledningar och andra anläggningar såsom exempelvis pumpstationer, såväl befintliga som nya, behöver ges utrymme i planeringen. Produktionsanläggningar för fjärrvärme, el och fjärrkyla behöver också kunna utvecklas och ges utrymmet för i planeringen, tillsammans med nya och befintliga ledningar och andra anläggningar, exempelvis mottagningsstationer och nätstationer i elnätet.

Civilt försvar är också en viktig samhällsfunktion och det pågår en översyn av riksintresset för den civila delen av totalförsvaret.

Krisberedskap och förmågan att upprätthålla samhällsviktiga kommunala funktioner under kris är avgörande för att begränsa skadeverkningarna. Planering för skydd av befolkningen i form av bland annat skyddsrum kan bli viktigt i framtiden.

Exempel på andra samhällsviktiga funktioner är Räddningstjänstens verksamhet och framkomlighet, finansiella tjänster, omsorg, information och kommunikation, livsmedelsförsörjning, nödvattenförsörjning, skydd och säkerhet, transporter, handel och industri och offentlig förvaltning.

Främjad folkhälsa

Mölndals stad vill verka för en god folkhälsa för alla kommuninvånare. Det innebär att vi behöver ha särskilt fokus på frågor som påverkar människors hälsa och välbefinnande. Buller, luftkvalitet, dagsljus och grönska är exempel på sådana frågor. När staden planerar för nya områden behöver dessa frågor beaktas, men de är också viktiga att uppmärksamma för den befintliga bebyggelsen som kan komma att påverkas.

Buller

Den ökande efterfrågan på bostäder tillsammans med nya riktvärden för trafikbuller har lett till att vi bygger i mer bullerutsatta lägen. Buller i boendemiljön påverkar hälsan på många sätt och kan i förlängningen leda till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. När vi planerar våra bostäder, skolor och förskolor bör en god ljudmiljö eftersträvas.

Med dagens byggnadsteknik klarar vi att nå kraven för inomhusmiljön. Forskning har dock visat att människors hälsa även kan påverkas negativt av ljudmiljön utomhus i närheten av bostaden. Därför är det viktigt att parker och friluftsområden och andra vistelseytor så långt som möjligt skyddas från bullerpåverkan.

De områden som är mest utsatt för buller finns i de centrala delarna av tätorterna i närhet av leder och annan infrastruktur. Det är särskilt viktigt att försöka åstadkomma en sida där ljudnivån helst ligger under 45 dBA ekvivalentnivå, en så kallad tyst sida, när vi bygger i bullriga miljöer.

Luftkvalitet

Ett varmare och fuktigare klimat kan öka förekomsten av pollen, kvalster och mögel. Även luftföroreningar påverkas av klimatförändringen. Detta genom att högre temperaturer påskyndar vissa kemiska reaktioner i atmosfären och ökar avdunstningen av flyktiga ämnen. Dessutom bidrar högre temperaturer till bildningen av marknära ozon och vissa partiklar. Effekten av detta kan bli ökade hjärt- och kärlsjukdomar samt luftvägssjukdomar.

Luftföroreningar kommer till stor del av utsläppen från trafiken. Därför är bullerutsatta områden också ofta utsatta för sämre luftkvalitet. På samma sätt som att buller är en hälsorisk kan också dålig luftkvalitet vara det. I de lägen som är utsatta behöver placering och utformning av ny bebyggelse noga studeras för att inte riskera att gällande riktvärden överskrids. Miljökvalitetsnormerna (MKN) för luft är juridiskt bindande normer.

Utöver trafikminskningar och övergång till elfordon kan byggnadshöjder, avskärmningar, väderstreck och växtlighet påverka luftföroreningshalterna. Luftutredningar bör därför göras tidigt i planprocessen och användas som ett verktyg för utformning av planen.

Barn är särskilt utpekade för konsekvenser av dåligt luft, därför är det lämpligt att också utgå från nivåerna i miljökvalitetsmålet "frisk luft" för att ytterligare säkra barnens vistelsemiljöer i planeringen. I fördjupningar av översiktsplanen förtydligas och beaktas frågor som trafik, buller, luftkvalitet med mera.

Vibrationer

Vibrationer behöver förebyggas vid detaljplanering av bostäder, verksamheter eller infrastruktur på vibrationskänslig mark. Riktvärden ska uppnås. Vid samtidig förekomst av vibrationer och buller kan störningsupplevelsen förstärkas. När vibrationer och buller förekommer samtidigt behöver detta särskilt utredas och bedömas.

Belysning

Belysning i olika miljöer kan påverka oss människor, men också djur och insekter, både negativt och positivt beroende på hur den utformas. Därför är det viktigt att gatubelysning, idrottsplatser och fasadbelysning utformas så att vi skapar trygga miljöer för människor utan att skada djurlivet negativt.

Transporter av farligt gods

De vägar och järnvägar inom kommunen som är utpekade som primära transportvägar för farligt gods är E6/E20, Söderleden, Väg 40, Västkustbanan och Kust-till-kustbanan. Vid all planering i anslutning till dessa stråk förs alltid en dialog med Länsstyrelsen Västra Götalands län om risker och avstånd till bebyggelse.

Vid planering närmare än Länsstyrelsen Västra Götalands läns rekommendationer utifrån deras riskpolicy, krävs särskilda riskutredningar i varje detaljplan. Dialog förs också med Räddningstjänsten Storgöteborg.

Dagsljus

Dagsljus påverkar vårt välbefinnande i stor utsträckning. Vid större täthet och med högre byggnader riskerar vi få bostäder med för lite dagsljus och våra gårdar och lekytor riskerar att bli mindre solbelysta. Detta bör beaktas i fortsatt planering.

Krav på dagsljus finns reglerat i Boverkets byggregler. Bebyggelsens utformning är den viktigaste bestämningsfaktorn för dagsljusexponering. Särskilt viktigt är det att planera för goda ljusförhållanden i skol- och vårdmiljöer.

Kraftledningar

Kraftledningar med dess magnetfält ska beaktas vid nybyggnation. Det finns en försiktighetsprincip, framtagen av fem centrala myndigheter gemensamt (Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten). Principen innehåller dock inga klara avstånd och därför måste dessa studeras i varje enskilt fall.

Djurhållning

För avstånd till djurhållning, som till exempel hästar, finns inga fastställda säkerhetsavstånd – bedömning görs från fall till fall. Allergener och lukt är viktiga frågor att hantera. Detaljplanering bör inte försvåra för djurverksamheterna att finnas kvar och eventuellt utvecklas.

Förorenad mark, byggnad eller anläggning.

Vid omvandling av äldre industrimiljöer och liknande finns det ofta förorenad mark. Exempel på detta är bland annat Forsåkersområdet i centrala Mölndal.
När ett område tas i anspråk för exploatering och det finns förorenade massor, behöver dessa saneras. Därför kan en utveckling av tätorterna förbättra förutsättningarna och skapa bättre miljöer av före detta industriområden.

Jordskred, skyfall och översvämning

Lindomeån, Mölndalsån, Stora Ån, Kålleredsbäcken med flera är alla tidvis i riskzonen för översvämning. Där vattendragen påverkar bebyggelse kan detta bli ett problem och därför har flertalet åtgärder planerats eller genomförts för att inte riskera att skada befintlig bebyggelse.

När förtätningar sker i områden där det finns risk för höga flöden kan det ibland också finnas stabilitetsproblem och risk för jordskred som kan påverkas av höga flöden som kan behöva studeras. Ny bebyggelse och infrastruktur behöver säkerställas så att inga skador sker.

Mölndal har ”Göteborgsmoränen” som är en komplex bildning av morän och isälvssediment i ett band centralt i tätorterna. Områden där grundläggnings- och sättningsproblem samt stabilitetsförhållanden speciellt måste betraktas, finns främst i dalgångarna omkring Mölndalsån, Balltorpsbäcken, Stora Ån, Kålleredsbäcken / Ävabäcken och Lindomeån.

Relativt stor del av dessa dalgångar är lös och mycket sättningskänslig. I övrigt domineras dalgångarna och sänkorna av glaciallera som i regel är något fastare och har gynnsammare sättningsegenskaper. I nära anslutning till vattendragen är i regel stabiliteten låg.

I fördjupningsarbeten för områden som är utsatta, är detta frågor som kan behöva utredas. Utifrån krav i plan- och bygglagen lyfts alltid de geotekniska frågorna i samband med planläggning och prövning av bygglov eller förhandsbesked.

Mest uppmärksamhet får frågan vid planering i dalgångarna där det pågår mycket byggnation. Inom områden där skredrisk sammanfaller med översvämningsrisk uppstår ytterligare svårigheter. Stabilitetsåtgärder kan försämra förutsättningarna för översvämning och omvänt kan åtgärder mot översvämning försämra stabiliteten.

Staden har ansvar för att frågorna hanteras vid planering av ny bebyggelse och för att det finns övergripande kunskap om förutsättningarna i kommunen. När det gäller befintlig bebyggelse har den enskilde ett långtgående ansvar för att skydda sin egendom, men på samma sätt som för översvämningsrisk kan det vara svårt att lösa övergripande problem inom avgränsade områden.

Vi får räkna med att ta större hänsyn till risker för ras, skred och erosion i framtiden. Det gäller såväl vid planering av ny bebyggelse som för skydd av befintlig. Klimatförändringar leder till mer nederbörd vilket leder till ökat vattentryck i markens porer och försämrad hållfasthet. Fler tillfällen med kraftig nederbörd ökar också risken för ras och skred.