Gestaltningsprinciper

Gestaltningsprinciperna ger en övergripande inriktning och vägledning för gestaltning och utveckling av bebyggelse i befintlig miljö och vid exploatering i nya områden och ska underlätta arbetet i planeringen för goda livsmiljöer.

Ny bebyggelse ska ha en arkitektonisk vision

Nya tillägg i stadsmiljön ska tillföra kvalitéer till platsen och området. Som en del i detta är det viktigt att tidigt i processen formulera en arkitektonisk vision eller idé.

• Tänk på att visionen ska passa kommunen och den specifika platsen.

Vardagens livsmiljö ska gestaltas med omsorg

Livsmiljöer ska gestaltas med omsorg och med fokus på att tillföra kvalitéer till vardagliga upplevelser. Exempel på sådana miljöer är bostadsgårdar, parkerings- och trafikmiljöer, gator och torg samt mötet mellan dessa platser. Detta innebär bland annat att få till en passande täthet och skala, arbeta med färg, form, material, belysning och vegetation – i både stadsmiljöer, bostadsmiljöer och mer naturnära miljöer.

• Tänk på att planera med människan i centrum

Ny bebyggelse ska medvetet relatera och bidra till omgivande miljö och arkitektonisk karaktär

En medveten arkitektonisk gestaltning skapar ett samspel av estetik och funktionalitet som kan ge goda helhetslösningar.

Stads- och naturlandskap, kulturmiljö och befintlig bebyggelsestruktur ska analyseras. Ny bebyggelse ska planeras på mest passande sätt; antingen underordnas, anpassas till eller addera något nytt till området. Frågor rör bland annat utformning, material, kulör, form och placering. Höjder, skala, landmärken och siktlinjer ska studeras.

Analysen bör innehålla ett ställningstagande till huruvida ny bebyggelse antingen följer landskapet eller betonar höjder eller andra viktiga landmärken i landskapet.

• Tänk på att tillägg i den fysiska miljön ska förhålla sig till kommunens kulturhistoriska arv och samtidigt avspegla sin egen tid.

Ny bebyggelse ska tillföra kvaliteter på alla skalor:
platsen, omgivningen, staden

Arkitekturen ska främja upplevelser på olika skalor; den nära upplevelsen i detaljen, aktiviteten längs gatan eller på platsen och för kommunen som helhet. Olika projekt påverkar olika skalor beroende på dess storlek, var det ligger och projektets innehåll.

• Tänk på att se varje projekt i sitt sammanhang.

Ny bebyggelse ska ta avstamp i hållbarhet och innovation

Vi ska uppmuntra till hållbara, innovativa lösningar, samt användning av ny forskning och teknik. I såväl nyproducerad som befintlig bebyggelse skapas då robusthet och attraktivitet.

Tekniska funktioner, som exempelvis dagvattenhantering eller solceller, ska integreras med den arkitektoniska idén och planeras för i tidigt skede.

• Tänk på att Mölndal ska vara en förebild inom god stadsbyggnad.

Ny bebyggelse ska studeras utifrån social hållbarhet

All bebyggd miljö ska vara inkluderande och välkomnande. Offentliga byggnader och platser utformas med stor tillgänglighet och öppenhet, både fysiskt och socialt. Att alla invånare ska känna sig trygga i de offentliga rummen och att kunna påverka utformningen av dessa på lika villkor är viktiga demokratiska funktioner.

Genom dialog och samråd med berörda invånare vid planering av vår bebyggda miljö stärker vi delaktigheten under hela processen.

• Tänk på att all bebyggd miljö i kommunen ska vara inkluderande och välkomnande.

Ekonomisk hållbarhet och genomförbarhet

Att tidigt investera i hållbart gestaltade lösningar av rätt kvalitet ger en ekonomisk långsiktighet. En välskött och omsorgsfullt gestaltad miljö skapar stolthet och uppmanar boende att sköta om sin närmiljö – vilket leder till en ökad trygghet. Här kan kommunen föregå med gott exempel vid utbyggnad av allmän plats och kommunala anläggningar.

Det handlar om att göra avvägningar och prioritering i varje enskilt projekt, och skapa en gemensam syn på åtaganden och ambitionsnivå. Allt behöver inte kosta så mycket, men omtanke om platsen är viktig för den hållbart gestaltade livsmiljön.

• Tänk på att en genomtänkt lösning inte behöver vara dyr.