Genomförande och planeringsberedskap

Hela staden behöver gemensamt ta ansvar för att de mål som satts upp i översiktsplanen kan förverkligas.

Det är viktigt att samverkan sker mellan nämnder, förvaltningar och bolag, så att prioriteringar och investeringar sker på ett samordnat, strategiskt och målinriktat sätt och med långsiktigt perspektiv.

Det kommer att krävas nya finansierings­modeller, statliga insatser och att andra aktörer involveras i stadsutvecklingen. Det behövs också en fortsatt dialog och samverkan mellan invånare och aktörer, exempelvis näringslivet.

Planeringsberedskap

Översiktsplanen ska vara vägledande för att markanvändningen planeras på ett sådant sätt att kommunen får en hållbar befolkningstillväxt. Det ska finnas beredskap för en kraftig tillväxt, men planen ska vara så robust att den fungerar väl även för andra scenarier.

Mölndals stad arbetar med strategisk beredskap och som stöd i planeringen tar vi fram olika strategiska fördjupningar i skedet mellan översiktsplan och detaljplaner. I samband med detta bevakar vi också vilken mark som är lämplig att förvärva inom en snar framtid för att bygga bostäder, men också för verksamheter, service, klimatanpassning och rekreation.

För att kunna möta en hög efterfrågan från intressenter och invånare samt skapa möjligheter att utveckla kommunen, behövs också att vi har en beredskap vad gäller resurser för service, omsorg och infrastruktur samt en organisation för att kunna genomföra planläggning.

Syftet med planeringsberedskapen är att kommunen, i takt med efterfrågan på planlagd mark, behöver kunna producera de detaljplaner som staden är intresserade av att genomföra.

Samhällsekonomisk nytta och kostnad

Mölndals stads medel består till stor del av skatteintäkter. En ökad befolkning innebär mer intäkter. Men Mölndals stad har också stora utgifter för olika typer av offentliga tjänster, och dessa utgifter ökar i takt med en ökande befolkning.

Att balansera det ökade invånarantalet och bostadsbyggandet, med satsningar på offentlig service, är viktigt för den samhällsekonomiska nyttan. Oförutsedda utgifter kan uppstå i de fall där offentlig service inte prioriteras vid markanvändning, eller inte håller jämn takt med utbyggnad och inflyttning.

Genom att arbeta förvaltningsövergripande med frågor som kapacitet i skolor och förskolor med mera, med en utbyggnadsordning, prioritering av detaljplaner och med underbyggda befolkningsprognoser, kan vi skapa bättre förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling. Det innebär att det strategiska arbetet kopplas till budgetarbete och genomförande.

Utbyggnadsordning

För att skapa förutsättningar för att genomföra den utveckling som föreslås i översiktsplanen, behöver staden också planera för hur och när de olika delarna ska genomföras. Detta måste ske i samförstånd och samverkan mellan de olika förvaltningarna i kommunen.

Med tydliga förankrade prioriteringar kan kommunen utvecklas och växa i en takt som ger en hållbar stadsutveckling utifrån de uppsatta kommunfullmäktigemålen. Detta är inte enbart en förutsättning för att kommunens egen organisation ska fungera på ett tillfredsställande sätt, utan också en viktig vägledning för intressenter som vill vara med och utveckla kommunen i den önskvärda riktningen.

Markstrategiska frågor

Planläggning av mark och vatten, enligt översiktsplanens vägledning, ska enligt plan- och bygglagen bidra till en samhällsutveckling med jämlika och goda, sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.

Hur stadens markreserver ska användas behöver fastläggas. Att sträva efter att använda stadens markinnehav på ett sätt som både bidrar till en god stadsutveckling och påverkar den kommunala ekonomin positivt är önskvärt. Mot bakgrund av det behöver en strategisk översyn av stadens markreserv ske. Genom ett strategiskt markägande underlättas genomförandet av översiktsplanen.

Stadens långsiktiga planering och en översyn av markreserven måste gå hand i hand. Stadens nuvarande markreserv är viktig, inte bara för planering i närtid utan också utifrån ett långsiktigt perspektiv. Det vill säga att marken också ska ses som en framtida resurs för flera olika tänkbara ändamål för i nuläget okända behov.

Att förtäta i befintliga bebyggelsemiljöer innebär att planerings- och genomförandeprocesser blir mer komplexa och mer tids- och resurskrävande, jämfört med att lägga ut nya kvarter på tidigare obebyggd mark. En större andel av framtidens bostadsbyggande kan samtidigt komma att ske på mark som inte ägs av staden.

Tidig dialog med exploatörer, byggherrar och byggföretag är nödvändig – det är angeläget att skapa forum för diskussion och förhandling kring utvecklingsprojekt. I de fall staden äger marken är markanvisning och detaljplanering de viktigaste styrmedlen för att tydliggöra kommunens vilja i bostadsbyggandet. Samverkan i planering och genomförande kan prövas i olika former som till exempel byggherredriven detaljplanering.

Avvägningar mellan intresseområden

Avvägningar mellan olika intressen blir svårare och behovet av kompromisser större när staden blir tätare. Fler särintressen och krav från olika intressegrupper och aktörer måste vägas samman. Det förutsätter gemensamma förhållningssätt och flexibla riktlinjer som kan anpassas till aktuella situationer.

När intressen är motstridiga, exempelvis olika ytbehov som ska tillgodoses, och det till synes omöjliggör projekt som ligger i linje med prioriterade inriktningar, blir kompromisser nödvändiga.

Med tydliga och gemensamma mål för hur staden ska utvecklas kan prioriteringar av projekt göras utifrån hur väl de medverkar till att uppnå de övergripande målen och hur de stödjer prioriterade inriktningar. Ett helhetsperspektiv för staden och samhällets utveckling behövs när olika intressen ska vägas mot varandra och prioriteras. En diskussion och analys av hur olika satsningar och projekt långsiktigt påverkar samhället behöver alltid föras. Den långsiktiga nyttan behöver därför lyftas fram vid prioriteringar.

Uppföljning – rullande översiktsplan

Det är nödvändigt att kontinuerligt följa upp översiktsplanens effekter.
Tidsplaner för översiktsplanens genomförande behöver upprättas med ansvarsfördelning mellan kommunens förvaltningar. Översiktsplanen behöver också successivt kompletteras med nya planer och program både för tematiska och geografiska områden.

För att få en översiktsplan att fungera som ett redskap, både internt och externt i kommunen, behövs också en uttalad process för implementering.

Instrument för genomförande av översiktsplanen

En översiktsplan som förenas med ett genomförande har god möjlighet att bli ett levande dokument som genomsyrar olika kommunala processer. Genom att koppla planering till budget, inte bara för detaljplaner utan också för översiktsplaner, skapas förutsättningar för detta. De verktyg som kommunen har är bland annat:

• Prioriteringar av planer genom en tydlig utbyggnadsordning som uppdateras regelbundet.
• Ett levande bostadsförsörjningsprogram som kopplas till utbyggnadsplanen och utbyggnadsordningen.
• En tydlig viljeinriktning för stadens markägande och möjlighet att genomföra strategiska markförvärv.
• Investerings- och exploateringsbudget samt driftsbudget kopplat till en planeringsberedskap.
• Planlägga och markanvisa kommunägd mark.