Nya insikter från Bokmässan 2025

En första viktig lärdom från mässan är att det inte alltid var de programpunkter vi spanat ut innan som inspirerade mest, snarare det oväntade eller det vi av en slump ramlade in på. Många av mina kollegor lyssnade exempelvis på flera punkter som berörde just flerspråkighet och språkutveckling, men påpekade i efterhand att det kanske var mer intressant för andra lärare medan det för egen del mest bekräftade deras kunskap inom området. Att språk lärs bäst i ett sammanhang, exempelvis genom lek, samt att olika språk kan ha olika status, eller att det är viktigt att se och uppmärksamma barnets alla språkliga kunskaper och resurser, är ju inga nyheter. Trots det menade flera kollegor att det forskarna lyfte ändå var intressant eftersom det var lätt att koppla till olika elever som de träffar i sin vardag som studiehandledare på skolorna runt om i Mölndal.

Några programpunkter överraskade däremot med nya insikter. Jag och en kollega trillade till exempel in på en föreläsning med en titel som handlade om hur man kan hjälpa barn och unga att förstå och tolka världen, men där utgångspunkten till vår förvåning visade sig handla om illustration av barnbiblar. Samtalet på scenen lyfte dock den bredare frågan kring hur man genom illustrationer kan samtala om svåra frågor med barn - och att det är viktigt att inte bara använda snälla eller tillrättalagda bilder i undervisningen, då de faktiskt inte speglar verkligheten. Några andra kollegor hade däremot lyssnat på ett annat föredrag som istället pekade på att det är viktigt att låta texten bära berättelsen och inte skrämma eller begränsa läsaren med för detaljerade bilder på till exempel förstörda skolor och utbrända flerfamiljshus. Med andra ord gav det hela underlag för spännande diskussioner under dagen!

Förutom detta inspirerades vi även av nya begrepp som livelitteratur och fick för en stund chans att röra oss i gränslandet mellan drama och litteratur, likväl som höra tankar kring hur man kan hjälpa eleverna att skapa en läsaridentitet. Poesi behöver nämligen inte vara så komplicerat, ofta är det vi vuxna som har låst oss vid hur det “ska” tolkas och vi funderade kring hur vi i undervisning i modersmål arbetar med att läsa och skapa poesi.

Kombinationen av intryck blev en bra grund för samtal där också olika kulturers syn på litteratur som en mer självklar del av allmänbildningen, inklusive förmågan att kunna recitera långa verk utantill, var intressant att kontrastera med den pågående svenska debatten kring både läskris och litteraturskymning. En lärare menade dock att det främst är yngre elever som ännu inte hunnit börja fundera kring hur något “ska” tolkas, medan det för äldre elever, särskilt i undervisningsgrupper med blandade språkliga nivåer, kan vara svårt att prata om litteratur när eleverna inte vet vad som förväntas av dem. Modeller för boksamtal och tydliga exempel på vad och hur man kan gå tillväga för att analysera och reflektera tillsammans är därför extra viktigt att ha i åtanke när ett arbetsmoment introduceras för eleverna. En lärare lyfte särskilt vikten av att elever som är mer ovana läsare också får känna att de lyckas ta sig igenom en hel bok, men att det kan vara utmanande att hitta lättare litteratur på modersmålet som inte känns för barnslig.

Ytterligare ett perspektiv på litteratur som vi stötte på rörde dessutom inte bara läsning som ett verktyg för expandering av språkliga register eller deltagande i sociala sammanhang, utan också som en estetisk upplevelse i sig. Eller varför inte som ett verktyg för att lyfta existentiella frågor om jaget, essensen och varandet? Något som kanske inte diskuteras lika ofta när vi pratar om undervisning i modersmål eller för den delen språkundervisning i stort, men det är inte mindre intressant - och utmanande - för det.

Bokmässan 2025 blev för oss på Språkcentrum en påminnelse om att vår expertis inom flerspråkighet och språkutveckling både behöver utmanas och bekräftas. Det var inspirerande att se hur forskning lyfter fram det vi redan vet – att språk är nyckeln till både lärande och förståelse av kulturella skillnader – men också att det krävs en ständig medvetenhet om våra elevers perspektiv och språkliga resurser. Vi tar även med oss värdet av det oväntade; att låta oss inspireras av tankar kring hur man kan arbeta med illustrationer, drama, poesi och till och med existentiella frågor, bortom invanda sätt att arbeta. Särskilt givande var det att dela den här upplevelsen med varandra där både de olika programpunkter samt våra egna, ibland vitt skilda, perspektiv, pedagogiska erfarenheter och vardagsexempel resulterade i spännande insikter och nyanserade diskussionerna kring språkundervisning, läsning och arbeta med litteratur i olika klassrum.

Sara Österlund Picó
sara.osterlund-pico@molndal.se
Verksamhetsutvecklare Språkcentrum Mölndal