Nu ökar vi den kommunikativa tillgängligheten på Katrinebergsskolan

Med en tillgänglig lärmiljö kan varje barn och elev utvecklas så långt som det är möjligt. Läs om hur skollogopeder och specialpedagoger leder Katrinebergsskolan i ett projekt med både teori och praktik.

Skollogopederna i Skolförvaltningen

Bilden visar från vänster skollogopederna Maja Bjuggren, Vera Jarnskog och Elin Lennartsson som här berättar om projektet.

Katrinebergsskolan har läsåret 20/21 tilldelats projektmedel från Specialpedagogiska Skolmyndigheten för att utveckla kommunikativt tillgängliga lärmiljöer på skolan. I en tillgänglig lärmiljö kan varje barn och elev utvecklas så långt som möjligt, utifrån målen för utbildningen.

Vad är kommunikativ tillgänglighet?

En kommunikativt tillgänglig lärmiljö innebär att vi ger goda förutsättningar och möjligheter till kommunikation för alla elever under hela dagen.

Det behövs beredskap för att alla elever ska kunna kommunicera. Det behövs attityd och vilja att tillgodose allas kommunikativa rättigheter - även om det kan vara svårt ibland.

https://www.vgregion.se/ov/dart/om-kommunikation-och-akk/en-kommunikativ-miljo/

Språklig sårbarhet

Språklig sårbarhet är ett begrepp som ofta används inom förskola och skola och beskriver språkliga utmaningar för elever i förhållande till vilken miljö de vistas i och vilka personer de kommunicerar med. Det finns olika orsaksförklaringar till språklig sårbarhet såsom språkstörning, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, svenska som andraspråk eller omgivningsfaktorer. Läs gärna mer om dessa begrepp i våra tidigare blogginlägg.

Projektet på Katrinebergsskolan

Bilden ovan visar en skiss av projektbeskrivningen som berättar om hur Katrinebergsskolan ska bli en modellskola för kommunikativ tillgänglighet.

Tillgängliga lärmiljöer ger barn och elever bättre förutsättningar i lärandet. Det kan minska behovet av särskilt stöd, vilket sparar tid på alla nivåer i verksamheten. Tid som kan nyttjas till ett aktivt och systematiskt arbete för att ge varje barn och elev bästa förutsättningar att nå så långt som möjligt i sitt lärande.

https://www.spsm.se/stod/elevhalsa/arbeta-forebyggande-och-halsoframjande/

Bilden nedan är en bild från SPSM på två trianglar (en långsmal och en bred) som illustrerar skillnaden i fördelning mellan insatsnivåerna Tillgänglig lärmiljö, Extra anpassningar och Särskilt stöd, beroende på hur mycket fokus verksamheten lägger på att tillgängliggöra miljön. Ju mer tillgänglig lärmiljö, desto mindre särskilt stöd behövs, vilket illustreras av att triangeln som har en bred botten vid rubriken Tillgänglig lärmiljö också har en smal spets högst upp vid rubriken Särskilt stöd, till skillnad från den långsmala triangeln med mindre yta vid Tillgänglig lärmiljö som också har en längre spets med större yta vid Särskilt stöd.

Vilka deltar och varför?

Personalen på Katrinebergs grundskola och grundsärskola deltar i projektet under ledning av en projektgrupp. Den består av följande personer:

Ansvariga för projektet

Carina Olsson (rektor)
Rose-Marie Conway (rektor)

Projektledare

Vera Jarnskog (logoped i projektanställning)

Projektgrupp

Maja Bjuggren (logoped i grundsärskolan)
Elin Lennartsson (logoped i grundskolan)
Malin Elovsson (specialpedagog i grundsärskolan)
Maria Andergården (specialpedagog på Katrinebergs grundsärskola)
Anna Sjöberg (specialpedagog på Katrinebergs grundskola)

Bakgrund

I slutet av vårterminen 2019 sammanställdes en enkät i syfte att kartlägga Mölndals grundskolors behov av logopedisk kompetens. Enkäten skickades ut till alla rektorer och elevhälsoteam i årskurs F-9 i Mölndals stad och innehöll en omfattande lista av insatser som en skollogoped skulle kunna erbjuda. 51 personer svarade, varav 38% specialpedagoger, 16% speciallärare och 14% rektorer (övriga var andra professioner inom elevhälsan).

Under rubriken Kompetensutveckling var följande tre områden högst prioriterade av de svarande:

  1. Språkstörning och språklig sårbarhet; vad är det och hur kan vi arbeta med det i skolan?
  2. Språklig förståelse; hur hjälper vi de elever som inte förstår vad de ska göra/inte hänger med i undervisningen?
  3. Kommunikation och samspel; hur gör vi när kommunikationen brister/när det blir svårt i samspel?

Under rubriken Tillgänglighet var det följande två områden som flest svarande önskade stöd kring:

  1. Bygga upp kommunikativt tillgängliga miljöer på skolan
  2. Ta fram och implementera bildstöd till skolans lokaler och verksamheter

Sammanfattningsvis visade enkäten att elevhälsoteamen önskar kompetensutveckling kring elever i språklig sårbarhet och deras behov, samt pedagogiska arbetssätt och anpassningar som underlättar skolvardagen för dessa elever. Att skapa kommunikativt tillgängliga miljöer är ett sätt att arbeta på nivån för ledning och stimulans med dessa elevers behov i fokus.

Det var dessa resultat som föranledde beslutet om att söka bidrag från SPSM för ett projekt med fokus på kommunikativ tillgänglighet, samt att detta till att börja med skulle göras på lokal nivå på Katrinebergsskolans grund- och grundsärskola.

Mål

Projektets mål är på kort sikt att:

  1. Visuellt stöd används aktivt på hela skolan för struktur, strategi och kommunikation.
  2. Grundsärskola och grundskola har fler gemensamma aktiviteter än tidigare.

Två mer långsiktiga mål som inte kommer gå att utvärdera efter endast ett år är:

  1. Ökad måluppfyllelse
  2. Andra skolor inspireras och utökar sitt användande av visuellt stöd

Insatser

Katrinebergsskolan har som en del i projektet köpt en årslicens av Widgit Online till all personal i både grund- och grundsärskolan. Widgit Online är en webbtjänst där du loggar in på ditt konto från webbläsaren, i vilken dator som helst, för att skapa, spara och dela symbolmaterial. Tanken är att all personal på skolan ska kunna skapa eget visuellt stöd och kunna dela material med varandra.

I SPSM:s studiepaket Språkstörning finns en film som handlar om visuellt stöd i skolan:
https://www.spsm.se/studiepaket-sprakstorning/

En stor del av projektet handlar om fortbildning till personalen i form av temadagar och miniföreläsningar. Vi arbetar även med den fysiska miljön och den sociala miljön till exempel på raster och i matsalen, samt att bildsätta elevhälsoteamets formulär och blanketter för att förtydliga både för elever och vårdnadshavare.

Håll utkik!

Vi kommer fortlöpande att lägga ut uppdateringar om vad vi gör i projektet här på logopedbloggen och på vårt nya Instagramkonto @skollogopederna_molndal.

Maja Bjuggren
maja.bjuggren@molndal.se

Elin Lennartsson
elin.lennartsson@molndal.se

Vera Jarnskog
vera.jarnskog@molndal.se

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Dela på:

    Senast uppdaterad