Kommunikativt tillgängliga lärmiljöer
Lyssna
Hur kan den fysiska lärmiljön anpassas så att den blir begriplig för alla elever och inbjuder till kommunikation? Mölndals skollogopeder visar exempel på hur klassrum kan tillgängliggöras med elever i språklig sårbarhet i åtanke - men med syfte att underlätta för alla elever.
Kommunikativt tillgängliga lärmiljöer
I förra inlägget skrev vi om att i snitt två elever i varje klass har en språkstörning, och att ännu fler är i språklig sårbarhet: “Att arbeta med kommunikativt tillgängliga lärmiljöer, språkutvecklande arbetssätt och tydliggörande pedagogik blir väldigt angeläget när vi tänker på hur många elever som av olika anledningar kämpar med språket varje dag.”
Dagens inlägg kommer handla om att skapa kommunikativt tillgängliga lärmiljöer. Det handlar bland annat om att anpassa den fysiska lärmiljön så att den blir begriplig för alla elever och stimulerar språkutveckling. Detta kanske känns särskilt aktuellt såhär vid terminsstart när många har bytt klassrum, eller kanske gjort en ordentlig rensning innan sommarlovet, och funderar på hur klassrummet ska se ut det här läsåret.
Först kommer här en kort film om Universal design for learning. Det handlar om att de individuella anpassningar vi gör för enskilda elever ofta hjälper fler om vi lyfter dem till gruppnivå. I svenska skolsammanhang brukar vi prata om att arbeta med ledning och stimulans.
Att skapa en kommunikativt tillgänglig lärmiljö handlar om att miljön och undervisningen ska vara begriplig för alla och vara inbjudande till kommunikation. Nedan beskrivs några förslag på hur du kan tillgängliggöra ditt klassrum med elever i språklig sårbarhet i åtanke - men med syfte att underlätta för alla elever.
Olika sätt att kommunicera och visa vad man kan
Att använda bilder i kommunikationen, genom att peka på bilder samtidigt som man pratar, hjälper både förståelsen och uttrycksförmågan för personer med språkliga svårigheter. Nedan är ett exempel på bildstöd som kan användas i samtal och lek.
Jag har ofta hört frågan “Hur ska jag veta om eleven har förstått?” Kan du tillsammans med eleven tänka kreativt och hitta ett sätt för hen att redovisa för sina kunskaper utan att språkliga eller kommunikativa svårigheter hindrar eleven att visa vad hen kan?
Arbeta med modellmeningar och lucktest och erbjud stödstrukturer för vad en viss texttyp ska innehålla. Elever med språkliga svårigheter behöver vanligtvis mycket övning innan de själva kan producera en ny texttyp.
Prata med eleven
Fråga eleven vad som underlättar för hens förståelse och vad hen behöver för att lättare kunna uttrycka sig. Om vi ställer rätt frågor - på rätt sätt - får vi ofta väldigt bra svar! Med hjälp av samtalsstöd blir det lättare för er att förstå varandra.
Med en samtalsmatta kan eleven placera ut bilder utifrån vad hen tycker om det bilden representerar. Det öppnar ofta upp för följdfrågor och vidare samtal.
Frågan: “Varför blir det svårt för dig på lektionerna?” är bred och abstrakt och svår att besvara. Med bildsatta checklistor erbjuds eleven alternativ och kan beskriva sin upplevelse genom att bocka för de alternativ som stämmer för hen. Även här skapas tillfällen för fördjupande samtal.
Tydlig struktur
Att veta vad som ska hända under dagen ger en känsla av trygghet och förutsägbarhet och ger goda förutsättningar för lärande. Bilder som stöd avlastar dessutom minnet så att mer energi kan läggas på skolarbetet.
Skyltar för var olika saker finns i klassrummet gör eleverna mer självständiga och skapar ordning och trygghet. Uppmärkta lokaler hjälper eleverna att hitta självständigt i skolan.
Det är betydelsefullt att arbeta med tydliga instruktioner: tänk på ditt eget språkbruk - kan du bli tydligare?
- Dela upp instruktioner
- Ge en instruktion i taget
- Använd korta meningar
- Skriv upp på tavlan och rita en enkel illustration bredvid varje punkt (en penna för att illustrera en skrivuppgift, en pratbubbla för att illustrera en diskussion och så vidare.)
Alla moment under dagen (och även stunder mellan moment) är möjligheter till språkutveckling - ta vara på alla tillfällen att träna språk!
Kan det bli för mycket bilder?
Ja! Trots att logopeder ofta förespråkar visuellt stöd av olika slag är det faktiskt så att det kan bli för mycket intryck. Vilket visuellt stöd ska man behålla då, och vad bör rensas bort? Jag har gjort ett flödesschema som förhoppningsvis kan hjälpa till att besvara den frågan:
Först och främst: är materialet aktuellt? Om det varken är aktuellt eller inspirerar till samtal är det ingen idé att ha det framme! Material som fungerar som stöd för eleverna, men inte används dagligen, bör du hitta ett sätt att förvara tillgängligt så att du kan ta fram och hänga upp det vid behov. Exempel är insidan av skåpdörrar, bakom draperier, i plastfickor och så vidare.
Att tänka på inför skolstart
Forskaren och föreläsaren Anna Eva Hallin har listat fem saker att tänka på inför skolstart för de som träffar barn med språkstörning - vilket är alla som arbetar i skolan!
- Läs på!
- Prata med Eleven.
- Reflektera över de språkliga kraven i ditt klassrum.
- Utmana dig själv att anpassa ditt eget språkbruk.
- Ha koll på evidensen.
Här kan du läsa hela artikeln och få koll på evidensen.
Tips!
Ha som vana att dokumentera både processer och resultat med kamera. Fotona kan användas både i pedagogiskt syfte, som minnesstöd och som underlag för språkutvecklande aktiviteter.
Det är vårt jobb som personal i skolan att undanröja hinder och tillgängliggöra undervisningen för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för eleverna. Genom förändringar i lärmiljön kan vi se till att alla våra elever får möjlighet att ta till sig kunskap och utvecklas mot målen.
Vera Jarnskog, logoped grundskolan
vera.jarnskog@molndal.se
Maja Bjuggren, logoped grundsärskolan
maja.bjuggren@molndal.se
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Logopedbloggen
Följ logopedernas arbete i Mölndals grundskolor och grundsärskolor.
Kommentarer