Språklig sårbarhet - stöd och stimulans
Lyssna
Vad är en språkstörning? Och vad menar vi egentligen när vi pratar om språk? I stort sett allt i skolan är språk och det ställs höga krav på språkliga förmågor både under lektioner och i sociala sammanhang som raster. Det är angeläget att elever i språklig sårbarhet får den ledning, stimulans och de anpassningar de behöver för att kunna nå målen.
Vad är en språkstörning?
För ett par veckor sedan föreläste jag för pedagoger i åk 1-3 om språkstörning och språklig sårbarhet. I slutet av föreläsningen fick deltagarna skriva på varsin post-it-lapp vad de tog med sig från dagens föreläsning. Här är några exempel på vad de svarade:
“Att språkstörning är så mycket mer och vanligare än jag trodde.”
“Hur vanligt det är med språkstörning i klasserna.”
“Hade mest tänkt att språkstörning är svårigheter att tala.”
“Att språkstörning är mycket mer än dåligt uttal.”
Språkstörning är en funktionsnedsättning som är vanligare än både ADHD och autismspektrumstörning! Ändå är det många i skolans värld som inte har koll på vad en språkstörning egentligen innebär. Det kan delvis bero på att det inte är självklart vad vi pratar om när vi pratar om språk.
Vad menar vi när vi pratar om språk?
Svenska, franska och dari är ju olika språk, men det är inte språk i den bemärkelsen vi syftar till när vi pratar om en språkstörning eller språklig sårbarhet. Det vanliga är att vi lär oss vårt modersmål implicit; alltså att vi tar till oss språkets alla delar som barn, endast genom att exponeras för språket i vår vardag. Man behöver vanligtvis inte “plugga” sitt modersmål, utan lär sig förstå och prata per automatik. Därför är det många som aldrig har reflekterat vidare över språkets olika domäner.
Varje språk är uppbyggt av vissa byggstenar. Bilden av “språktriangeln” nedan illustrerar dessa byggstenar och ger exempel på språkliga förmågor som krävs för att kunna förstå och uttrycka sig inom varje del.
Figur: Ida Rosqvist, Skollogopederna Malmö stad
I stort sett allt i skolan är språk! Vi vuxna använder språk för att förmedla kunskap till eleverna och de förväntas i sin tur använda språk, både för att ta till sig kunskapen och för att visa vad de kan. Läroplanen ställer höga krav på komplexa språkliga förmågor som att kunna förklara, analysera, diskutera och argumentera. Vi får heller inte glömma alla sociala sammanhang under skoldagen som; rasten, matsituationen, snack i korridorerna och kommunikation genom sociala medier, där det också ställs höga krav på språkliga förmågor.
Språklig sårbarhet
Riksförbundet Attention har gjort en film om språkstörning, där barn med diagnos språkstörning berättar om hur det är för dem. Det här filmklippet brukar jag visa för att beskriva vad språkstörning är.
Som de berättar i filmen har i snitt två elever i varje klass en språkstörning. Det finns många andra orsaker, förutom språkstörning, som också kan innebära att elever får svårt att förstå och uttrycka sig språkligt. Man kan säga att dessa barn är i språklig sårbarhet. Se bilden nedan.
Om vi utgår från elever i språklig sårbarhet (vilket även innefattar språkstörning) kan vi snabbt räkna ut att det blir betydligt fler än två elever i varje klass som möter språkliga utmaningar i skolan.
Att arbeta med kommunikativt tillgängliga lärmiljöer, språkutvecklande arbetssätt och tydliggörande pedagogik blir väldigt angeläget när vi tänker på hur många elever som av olika anledningar kämpar med språket varje dag. En stor del av vårt uppdrag som skollogopeder i Mölndals stad är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande för att elever i språklig sårbarhet ska få den ledning och stimulans och de anpassningar de behöver för att kunna nå målen.
Vera Jarnskog, logoped grundskolan
vera.jarnskog@molndal.se
Maja Bjuggren, logoped grundsärskolan
maja.bjuggren@molndal.se
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Logopedbloggen
Följ logopedernas arbete i Mölndals grundskolor och grundsärskolor.
Kommentarer