Inspirerade av prickar

På Stensjöns förskola har barn och pedagoger djupdykt i ett temaarbete inspirerat av prickar utifrån den japanska konstnären Yayoi Kusama. Prickarna blev upptakten till processer som tog nya vägar och rymde många former av lärande där barnens intressen fångades upp under resan.

prickar1

”Konst ska inte vara konstigt” säger vår ateljerista Carina Eriksson som också är verksamhetsutvecklare för Mölndals förskolor. Vi försöker bli bättre på att till vardags lära känna olika konstnärer i förskolan och nu gav vi oss, efter tips från Carina, på den japanska konstnären Yayoi Kusama. Ett längre temaarbete växte fram och vi kunde under detta paraply starta lärprocesser inom flera områden. Jag som berättar heter Emma Gustafsson och är förskollärare på en äldrebarnsavdelning i området Lackarebäck i Mölndal.

Vem är Yayoi Kusama?

Den japanska konstnären Kusama har många strängar på sin lyra, men är mest känd för sina prickmönster och klot. ”Jag gör om livets energi till prickar i universum” säger hon i en intervju. ”Prickar är en symbol för världen och för kosmos. Jorden är en prick. Solen, månen och stjärnorna är prickar. Du och jag är prickar”.

Kusama gör både skulpturer, installationer, målningar och modevisningar med textila kreationer. Hon har ställt ut på alla världens största konstmuseer. Under pop-konstens era frotterade hon sig med personer som Andy Warhol och levde i New York där hon utmanade den mer traditionella konsten. Länge var hon känd som skandaldrottning och hon var på 60- och 70-talet involverad i hippierörelsen.

prickkonst2


Kusama gillar mönster som upprepar sig och starka färger. En del av inspirationen hämtar hon från sin uppväxt på familjens plantskola i Japan. Återkommande motiv är pumpor, svampar, fröer, frukter, fjärilar och fåglar. Ibland är det bara regelbundna mönster, som ytor som liknar nät eller vågigt hav. Själv har hon beskrivit sig som en modern Alice i Underlandet och när man ser Kusamas installationer och skulpturer förstår man varför. Åskådaren bjuds in i världar med nya proportioner och ovanliga perspektiv. En gnista som tänder fantasin. Det vi valde att fokusera på var prick-och klotkonsten.

Arbetsprocess under vårt Kusamatema

Syftet var främst att lära känna en ny konstnär samtidigt som vi arbetade med geometriska former. Detta då cirklar och klot är så återkommande inom Kusamas verk och vi såg goda möjligheter att uppmärksamma barnen på formerna genom konsten. Vi valde att också lyfta in cylindrar som är besläktade med cirkelns form (ett rör med cirklar i ändarna). Matematik kom även in när vi arbetade med regelbundna mönster. Vi gjorde vid ett tillfälle ett naturvetenskapligt experiment med cylindrar och tyngdpunkt. Dessutom har vi kopplat Kusama-temat till arbetet med barns eget berättande i Läslyftet. Att skapa estetiskt med inspiration från Kusama var ett annat mål. Där var skapandet vid något tillfälle digitalt. Vår arbetsprocess beskrivs nedan.

Introduktion av Yayoi Kusama

Med hjälp av SMART-tv:ns skärm introducerade vi smakprov på Kusamas verk som vi sparat ner och vi samtalade om de geometriska formerna cirkel och klot. Vi pedagoger visade då också exempel från vardagen, såsom att tallrik och mjölklock är cirklar och att boll och apelsin är klot. Sedan lade vi ut flera mjölklock på en bricka och uppmärksammade barnen på att prickigt mönster är många cirklar. Var hade barnen själva sett sådana former och mönster? Nyckelpigans rygg och stjärnhimlen var prickiga sa någon. Att jorden är ett klot visste en annan. Även luftballonger var klotliknande upptill. Vi letade på våra kläder efter prickar.

prickkonst3


Därefter arbetade vi på tre stationer med att skapa med prickteknik. Några använde tops att dutta mönster med på individuella tavlor, andra gjorde en stor gemensam målning och på den tredje stationen använde vi återbruksmaterial och textilier i cirkelform att skapa med. Vid lunchbordet fortsatte sedan samtalet om var vi kunde se cirklar i rummet.

Barnen såg spisvred, klockor och liknande. Vi hängde upp bilder på konstverk av Kusama på avdelningen för att bli påminda om vår konstnär. Vid senare tillfällen tittade vi igen på fler verk av Kusama på vår storskärm och barnen fick fritt associera kring vad bilderna fick dem att tänka på. Vi pedagoger berättade också lite om konstnären.

prickkonst4

Geometriska former på våra utflykter

Vi gick på utflykt och sökte efter cirkel- och klotformer i kvarteret. Barnen fick med en iPad själva fotografera formerna de upptäckte. I samlingen tittade vi sedan, med hjälp av vår Smart-TV, på formerna vi tagit bild på. Där fanns cirkulära brunnslock och skyltar, klotformade gatlampor och knoppen på vår gårdsgrind. Vi hängde upp bilderna på väggen som tankestötta för att minnas.

Längre fram i projektet introducerade vi cylinder på liknande sätt som cirkel och klot och upprepade samma tillvägagångssätt. Vi tittade på exempel i samlingen (chipsrör, termos, läskburk) och vi ställde fram en låda med olika cylindrar på avdelningen. Vi sökte efter cylinderformen inne och ute och fotograferade själva, vi följde upp i samlingen, vi målade prickiga cylindrar att hänga i ateljétaket och så vidare.

Skapandet går vidare

En annan dag fortsatte vi skapandet och några barn klädde in ballonger i gips så att vi fick klot. Vi målade dem i prickmönster och hängde dem från taket. Då Kusama gjort prickiga hundskulpturer återanvände vi ett trasigt dörrstopp i form av en stor skinnhund och klädde in det i gips så vi fick en rejäl hundskulptur. Även denna målade barnen prickig och vi döpte hunden i samlingen. Så kom det sig att hunden fick namnet Lilla Klot. För att blåsa liv i hunden sa vi till barnen att vi måste inreda en korg till den så den kände sig hemma på Solägget.

Det blev nytt skapande och barnen gjorde hundkorgen av en bananlåda från storköket som de målade cirklar på, de gjorde namnskylt, hittade på leksaker och matskål med runda köttbullar till Lilla Klot. Men en dag var Lilla Klot försvunnen! Vi ropade på honom genom ytterdörren. Hade han rymt? Senare under dagen när vi hade samling bultade någon på dörren. Det var vår sagofigur Ebba (utklädd vuxen) som detta år bor på förskolan och hon kom med Lilla Klot i koppel. Sagofiguren hade hört skällande nere vid Stensjön och fångat in vår rymling berättade hon. Ebba lyssnade i samlingen vad hunden viskade i hennes öra och återgav för barnen. Upplevelsen var riggad för att bjuda på lite äventyr i vardagen och bädda för att vi skulle hitta på en saga om Lilla Klots rymningseskapader en annan dag.

Barnens berättelse om Lilla Klot

Som del av Läslyftet har vi i uppgift att jobba med barns eget berättande. Nu frågade vi barnen vad de trodde Lilla Klot varit med om under sin rymning ner till sjön. Vad hade hunden sett? Vilka hade Lilla Klot mött på sin tur och hur kom hen hem med Ebba? Vi hjälpte barnen att skriva och arbetade med att rulla en boll mellan oss. Man fick fortsätta lägga till saker till historien eller passa. Vi pedagoger kunde hjälpa till med berättarstrukturen genom att ställa frågor innan vi rullade vidare bollen. Barnen blev stolta över sitt verk. Vi bjöd in en annan sagofigur som bor på förskolan, Experimentugglan, att någon dag framöver komma och lyssna på vad vi skrivit.

Det blev meningsfullt att få läsa upp vår saga om rymningseskapaden för en gäst och vi pratade om att barnen är författare. Vi skickade sagan till föräldrarna med hjälp av bloggen i Unikum så att man också kunde läsa berättelsen hemma. Vi satte upp sagan på väggen med bilder från Stensjön. Barnen hade hittat på en spännande saga där Lilla Klot fick bada i sjön med en clown, men blev biten i tassen av en krabba och måste uppsöka veterinär innan hen kunde återvända till förskolan med Ebba.

I efterhand har vi nu tagit med oss Lilla Klot ut på utflykt på riktigt och hen fick åka med i barnvagnen på vår promenad när vi var på cylinderjakt så vi kunde visa hunden saker. Även om hunden var en otymplig skulptur tycker jag att hen indirekt fyllt mycket samma funktion som våra handdockor brukar göra som kommunikativa redskap i undervisningen. Lilla Klot hjälpte till i meningsskapandet, men det är vi pedagoger som skapar den rollen. Hade vi låtit arbetet stanna efter tillverkningen av skulpturen hade hunden kanske förblivit livlös. Det är som med berättande- man initierar ett drama, men i realtid; kanske ett försvinnande eller förvecklingar, dialog och undringar som hunden har och som besvaras av barnen.

prickkonst5

Experimentugglan använder cylindrar

Experimentugglan är en av våra sagokaraktärer som gestaltas av en utklädd pedagog. Hon brukar lyfta in naturvetenskap under sina besök hos oss och när hon kom för att lyssna på vår saga om den prickiga hunden hade hon också med sig ett experiment med cylindrar. Hon tog en tom läskburk och frågade barnen om de trodde den skulle gå att balansera på sin kant? Vi provade med och utan vatten i. Med rätt mängd vatten i burken kunde vi hitta tyngdpunkten så att den balanserade. Vad är tyngdpunkt? Barnen fick materialet att testa vidare med när Experimentugglan gått.

Resa i fantasins värld med green screen

Barnen fick fotografera hundskulpturen Lilla Klot med ärtgrönt tyg bakom för att vi skulle kunna jobba med digitalt skapande med green screen. Nu fick de fantisera om vilken plats de ville hunden skulle få besöka ihop med dem.

Vi sökte med ipad och sökmotor på någon passande bakgrundsbild som liknade den plats de själva valt att resa till eller den aktivitet de ville göra med hunden. Vi skrev till bilden. Detta hamnade senare i lärloggen för varje barn. Exempelvis berättade någon att ”Jag vill segla med Lilla Klot. Vi ska åka hem till mormor och morfar för de har en leksakskoja där vi kan leka med mina kusiner”. Ett annat barn föreslog ”Jag vill ta med Lilla Klot till en hundskog som är rolig för honom, för jag gillar honom. Det är en skog som lyser och glittrar”.

Vi kunde lämna här-och-nu miljön och komma till nya världar som vi klädde i ord och fick nya begrepp för.

Även detta var en enklare form av att arbeta med barns berättande. Det här arbetet med green screen blev lite utspritt under flera eftermiddagar, men varje gång några gjort aktiviteten kopplade vi in iPaden till tv:n för att visa bilderna barnen gjort med digitalt skapande och de fick berätta för varandra vad de valt för plats eller aktivitet. Om någon var lite blyg hjälpte vi pedagoger till att berätta och synliggöra. Även detta blåste liv i vår hundskulptur Lilla Klot. Vad mycket spännande platser hen fick komma till och vilka roliga saker hen fick prova!

Vi kunde lämna här-och-nu miljön och komma till nya världar som vi klädde i ord och fick nya begrepp för. Någon reste till prickvärlden. Vi skrev ut bilderna att ta hem för barnen ville gärna ha dem i pappersform.

prickkonst6

Cirkelform och upprepat mönster i Mandalas

Att arbeta med cirklar och mönster genom att göra mandalas blev nästa steg. Återigen; först introducera vad en mandala är i samlingen och påminna om cirkelns form samt studera regelbundna mönster. Vi gick på utflykt till skogen och gjorde en stor gemensam mandala av material vi samlade där. Det blev kottar, pinnar, tallbarrstussar och liknande som vi lade ut på ett tyg.

Hemma på förskolan arbetade vi vidare med att ha en station framme där man kunde göra mandalas genom att använda fröer och kärnor av olika slag för att skapa mönster på en bricka. Sen fick man fotografera sin mandala om man ville. När några barn hade tråkigt ute på gården föreslog en pedagog att de kunde göra en mandala där också och de samlade små stenar och liknande att arbeta med.

prickkonst7


Under skogsutflykten då vi gjorde naturmandalan hittade vi också ett trästycke som liknade en fisk. Vi tog hem det för att måla. Finns det några prickiga fiskar kanske? Google gav svaret och vi skrev ut en bild på en exotisk mönstrad fisk som barnen valde ut till inspiration. Här hade vi kunnat jobba vidare på samma sätt som med Lilla Klot. Var bor fisken? Vad heter den? Vi hann inte. I coronatider blir det utevistelse.

Sammanfattningsvis

Vi har tidigare arbetat med teman utifrån andra konstnärer, men just Yayoi Kusamas prick- och klotkonst upplevde vi som väldigt tacksam och rolig att utgå ifrån för att hitta ingångar till annan undervisning. Det här var på en äldrebarnsavdelning, men skapande med prickar/cirklar och att uppmärksamma formerna cirkel och klot låter sig göras även med de yngre barnen tänker jag. Man hade kunnat arbeta mer med tryck till exempel.

Som vanligt drog arbetet iväg och processen tog nya vägar vi inte tänkt ut i första skedet av planeringen. Man kan börja i det lilla och sedan bygga ut allt eftersom, så kan temat rymma många former av lärande och man får möjlighet att fånga upp barnens egna intressen under resan.

Emma Gustafsson
Förskollärare och litteraturombud på Stensjöns förskola
emma.gustafsson@molndal.se

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Dela på:

    Senast uppdaterad 2020-09-09 20.23