Jobbskuggning i förskolan

Ajla Besic är förskollärare på Katrinebergs förskola och bloggar om delat lärande mellan förskolor i Mölndal. Under två dagar tog hon sig an utmaningen att jobbskugga på Gundefjällets förskola med syftet att lära av och med varandra. 

Jobbskuggning. Foto Ajla Besic

I Åby och- Balltorps förskolor har vi tillsammans två förskolechefer som arbetar i ett delat ledarskap. Vi arbetar med ett tydligt fokus på att lära av och med varandra mellan enheterna. När en förskollärare på Gundefjällets förskola skulle ha semester ett par dagar blev jag erbjuden och tog mig an utmaningen att arbeta där och vikarien sattes istället in på min avdelning.

Jobbskuggning gav nya perspektiv

Att lära av och med varandra är en viktig byggsten i förskolans verksamhet och för mig var detta utbyte ett nytt men också roligt lärande. Jag fick tillbringa två dagar på Gundefjällets förskola på en yngrebarnsavdelning där jag fick vara med under de allra vanligaste situationerna i verksamheten. En okänd plats med liknande situationer som jag möter varje dag i min egen verksamhet, men ändå så olika tankar och perspektiv på hur man kan lösa vardagen på förskolan. Med andra rutiner och ett helt annat utbud av material och metoder som används i barngruppen.

Redan under de första timmarna fick jag en ny inblick i arbetet med yngre barn. En så enkel metod med så stor inverkan och betydelse som genast satte igång mina reflektioner. Jag väljer att kalla den för den ”magiska filten”. En stor rund filt med stjärnor på som man tog fram under samlingen. När filten kom fram kunde man känna spänningen i hela rummet och barnen som medverkade under aktiviteten var väl kända med denna rutin. De satt förväntansfullt på filten.

Jobbskugg 2. Ajla Besic

Tillbaka på min avdelning har vi haft svårigheter kring just denna rutin och har jobbat länge med att få en stadig barngrupp, skapa grupptillhörighet och hitta olika metoder kring att fånga upp barnens uppmärksamhet. I arbetslaget har vi diskuterat frågor som vilka förväntningar barnen har på oss, men också vilka förväntningar vi har på barnen under en samling. I detta fall tror jag att vi har tänkt alldeles för mycket vilket gör att man missar de små enkla, roliga sakerna. På avdelningen Smultronet räckte det med en filt och jag bara längtade till att kunna delge med mig av denna metod till mina kollegor och barngrupp.

Jobbskugg 3. Foto Ajla Besic

En samspelande atmosfär

Min första dag på Gundefjällets förskola spenderade jag mest med Clasina och Helena som jobbar på avdelningen Smultronet. Jag blev mycket inspirerad av deras arbetssätt och lugnet de hade i barngruppen. Deras atmosfär var avslappnad och jag kände att det var något som påverkade barnen väldigt positivt.

Jag har länge funderat kring det här med ”god” atmosfär, den samspelade atmosfären då det är något jag strävar efter i min roll som förskollärare. Under mina studerande år läste jag en bok som beskrev olika typer av atmosfärer, ”Möten för lärande” av Eva Johansson. I boken beskriver Eva Johansson tre olika atmosfärer; den samspelade atmosfären, den instabila och den kontrollerade atmosfärer.

Under mina två år som förskollärare har jag mött på dessa atmosfärer i verksamheten och har erfarenheter kring att man ofta kan befinna sig i den instabila och kontrollerande atmosfär. En ständig pendling mellan samspel och kontroll samt en del vuxenstyrda aktiviteter för att underlätta dagen och för att få den fungera.

Men hur och på vilket sätt hamnar vi i den samspelade atmosfären, där vi egentligen enligt många riktlinjer ska befinna oss hela tiden? En atmosfär där pedagogerna är nyfikna och intresserade av att förstå barnens upplevelse av situationen. Inga måsten och man är inte rädd för att överträda gränser. ”Både kropp och själ finns med hos pedagogen i det barnen gör”, som Eva beskriver i boken. Mina tankar kring detta är;

”Vad är det som gör att vi kommer ur balans i olika arbetslag, tider och situationer under dagen. Varför denna maktkamp och å andra sida hur mycket samspelad atmosfär ska det vara? Vart går gränsen?” 

Jobbskugg 4. Foto Ajla Besic

Reflektera tillsammans

Andra dagen jobbade jag tillsammans med Clasina och vi fick möjligheten att ha gemensam reflektionstid under en dryg timme. Vi delade tankar kring allt möjligt, men främst språk och flerspråkighet då både jag och Clasina är språkutvecklare på våra verksamheter. Clasina berättade nuläget på Gundefjällets förskola och jag berättade om Katrineberg. Vi blev nästan chockade över hur olika man hade det, då Gundefjällets förskola har ungefär 4 flerspråkiga barn per avdelning. På Katrineberg är siffran betydligt större.

Rent teoretisk undrar jag då, spelar siffrorna någon roll? Är det de som avgör hur mycket man ska jobba med flerspråkighet/språk? Clasina berättar också om svårigheten att introducera arbetet med språk och flerspråkighet, eftersom man kan stöta på ett visst motstånd inledningsvis. Jag kan dela Clasinas oro, då även jag har mött på motstånd och en viss förvirring kring arbetet.

Vi var dock överens om att man inte får börja för stort och att det är viktigt att bryta ner språk och flerspråkighet som begrepp för att kunna få med dem i det dagliga arbetet. På så sätt kan arbetet bli betydligt tydligare för både föräldrar och andra pedagoger. Det är ju viktigt med all språk på förskolan!

Begreppet undervisning

Clasina gillade idén om att försöka återskapa miljöer och att vi på Katrineberg strävar mot ett likvärdigt arbete när det gäller språk. Hon anser att igenkännandet och ett likvärdigt underlättar för oss, men också barnen som är det allra viktigaste. Särskilt de barn som är i behov av extra stöd.

Sedan berättar Clasina att pedagogerna på Gundefjällets förskola likt Katrineberg arbetar mycket med undervisning i sina lärgrupper. I de olika lärgrupperna som finns bryter man ner begreppet undervisning och ansvarar över att koppla samman begreppet till de olika lärgrupperna som finns på enheten. Exempelvis har språkgruppen ansvar över att se och hjälpa andra pedagoger på förskolan med språk (undervisning) i förskolan. Alla andra grupper jobbar vidare också med undervisning ur sitt ansvarsområde. Ett mycket spännande arbetssätt!

I samband med fokusområdet undervisning ska även de pedagoger som vill gå en kurs inom äventyrspedagogik. Den utgår från övertygelse att skolans viktigaste uppgifter är att skapa möjlighet för den enskilde individen där hen kan växa och utvecklas ur ett helhetsperspektiv i samband med barnens välmående.

Ajla Besic
Förskollärare Katrinebergs förskola

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Dela på:

    Senast uppdaterad