Att arbeta på detta sätt är en viktig del av förskolans värdegrundsarbete. Det knyter an till läroplanens mål om att barn ska utveckla förståelse för sina demokratiska principer, respekt för andra och förmåga att ta ansvar för sina handlingar. Genom att låta barnen vara delaktiga i konflikthanteringen skapar vi förutsättningar för ett klimat präglat av respekt, delaktighet och gemensamt ansvar – värden som är grundläggande både i förskolan och i samhället i stort.

Det är möjligt att lämna konflikten bakom sig med ett lättare hjärta.

Sammanfattningsvis har boken gett mig nya perspektiv på hur konflikter kan förstås och användas som en del av barns lärande och utveckling. Den påminner mig om att konflikter inte enbart handlar om att lösa problem här och nu, utan också om att ge barnen verktyg för framtiden. Genom att vara närvarande, lyhörda och medvetna i vårt förhållningssätt kan vi som pedagoger bidra till att konflikter blir till meningsfulla lärandesituationer där barnen får utveckla empati, kommunikation och ansvarstagande.

Jag tar med mig många värdefulla tankar från boken, inte minst vikten av att ge barnen tid, utrymme och stöd att själva vara delaktiga i att förstå och hantera konflikter. För mig har läsningen varit både inspirerande och utvecklande, och jag ser fram emot att fortsätta reflektera kring hur jag tillsammans med mitt arbetslag kan arbeta vidare med dessa frågor i praktiken.

Jag har haft förmånen att läsa boken ”Konflikthantering och kreativitet i förskolan” av Elin Larsson, en bok som väckte många nya tankar hos mig kring hur vi kan förstå och bemöta konflikter mellan barn. En av de viktigaste insikterna jag tog med mig är att konflikter inte enbart är något negativt som ska undvikas eller snabbt lösas, utan att de också kan ses som värdefulla tillfällen för lärande och utveckling.

En del av arbetet med pedagogiska relationer

Boken belyser hur konflikter är en naturlig del av barns vardag och hur de, rätt hanterade, kan bidra till att stärka barnens sociala och emotionella kompetenser. Som pedagoger har vi en central roll i detta arbete. Genom att möta konflikter med nyfikenhet, empati och lyhördhet – snarare än med kontroll och snabba lösningar – kan vi stötta barnen i att själva sätta ord på sina känslor, förstå varandras perspektiv och hitta hållbara lösningar.

Författaren lyfter särskilt fram betydelsen av barns relationer och hur deras förmåga att hantera konflikter hänger nära samman med deras språkliga utveckling. När barn får stöd i att uttrycka sina tankar och känslor utvecklar de inte bara sitt språk, utan även sin förmåga till samspel och problemlösning. Med en medveten och närvarande pedagog som är lyhörd för barnens olika perspektiv kan konfliktsituationer bli till värdefulla lärandesituationer.

Barn är rädda om sina relationer och konflikter kan, om de hanteras väl, innebära att relationen stärks.

Ingripa eller avvakta

Något som ofta kan upplevas som svårt för oss som arbetar i förskolan är att avgöra om vi ska ingripa eller avvakta när det uppstår konflikt mellan barn. Konflikter är en naturlig del av barns sociala utveckling och kan ge viktiga lärandesituationer. Samtidigt kräver vissa situationer omedelbart ingripande från oss vuxna.

I vissa konflikter är det nödvändigt att vi ingriper direkt, exempelvis om det förekommer våld, kränkningar eller om något barn far illa. I sådana situationer har vi ett ansvar att säkerställa trygghet och sätta tydliga gränser. I andra konflikter, där det handlar om missförstånd, oenighet eller konkurrens om material, kan det däremot vara värdefullt att avvakta och ge barnen möjlighet att själva försöka lösa situationen. Genom att göra det ger vi dem möjlighet att utveckla viktiga sociala förmågor såsom kommunikation, empati, problemlösning och självreglering.

I vissa situationer kan det även vara lämpligt att fråga barnen om de vill ha vår hjälp. På så sätt visar vi respekt för deras kompetens och stärker deras känsla av delaktighet och ansvar. Det centrala är, som författaren betonar, att vi gör ett medvetet val i varje situation. Vårt agerande ska inte vara rutinmässigt utan grundat i en professionell bedömning av situationens karaktär och barnens behov.

Medling som metod

Genom hela boken lyfts medling fram som en central metod för att hantera konflikter mellan barn. Författaren presenterar flera användbara och tydligt förklarade sätt att arbeta med metoden i praktiken, och visar hur den kan fungera som ett stöd för barn som befinner sig i konflikt med varandra. Medling beskrivs inte bara som ett verktyg för att lösa en enskild konflikt, utan också som ett arbetssätt som stärker barns förmåga till kommunikation, empati och ansvarstagande över tid.

Ett återkommande tema i boken är relationernas betydelse. Det handlar dels om relationen mellan de barn som är i konflikt, men också om relationen mellan pedagogen och barnen. Författaren betonar att en trygg och tillitsfull relation mellan pedagog och barn är en förutsättning för att medling ska fungera på ett bra sätt. Som pedagog behöver jag vara medveten om hur min egen relation till barnen påverkar situationen, och hur jag genom mitt bemötande kan skapa en trygg ram för samtalet.

Medling som metod innebär att de barn som är i konflikt får stöd i att samtala med varandra och uttrycka sina tankar och känslor. Genom strukturerade samtal får båda parter möjlighet att bli hörda och lyssnade på. Pedagogens roll är att fungera som en neutral samtalsledare som stöttar kommunikationen utan att ta över processen eller själv komma med färdiga lösningar. Det är viktigt att pedagogen förhåller sig opartisk och hjälper barnen att själva formulera problemet och möjliga lösningar.

Syftet med medling är att barnen, med stöd av pedagogen, ska komma fram till en gemensam lösning som båda kan acceptera. På så sätt utvecklar de inte bara en lösning på den aktuella konflikten, utan tränar också viktiga sociala färdigheter som att lyssna, kompromissa och ta ansvar för sina handlingar. Medling blir därmed både en konfliktlösningsmetod och en del av det långsiktiga värdegrundsarbetet i förskolan eller skolan. Kärnan i medling är att göra barnen delaktiga och inkluderade i beslutsfattande över sin situation.

Barns känslor

Något som författaren lyfter fram flertalet gånger genom boken är att barn inte behöver få känna/veta att det gjort fel utan att de behöver få stöttning i hur de skall kunna lösa det som hänt och hur de skall hantera de känslor som uppstår i situationen. I vissa situationer kan det vara bra att låta barnen få känna känslorna och få landa i dem innan vi som vuxna ingriper och försöker stötta barnen i att sätta ord på dem.

Barns delaktighet

Att involvera barnen i konflikthanteringen innebär att ge dem en aktiv roll i processen, snarare än att vi vuxna snabbt går in och avgör vad som är rätt eller fel. När barnen får möjlighet att berätta sin version av det som har hänt och beskriva vilka känslor som väckts, visar vi att deras upplevelser är betydelsefulla. Det skapar trygghet och tillit, samtidigt som barnen får träna på att sätta ord på tankar och känslor. Denna språkliga och emotionella träning är central för deras utveckling, eftersom den stärker både deras självkännedom och deras förmåga att kommunicera med andra.

Som pedagoger har vi en viktig roll i att stötta processen. Det handlar om att vara närvarande, lyssna aktivt och bekräfta barnens känslor utan att värdera dem. Vi kan hjälpa barnen att lyssna på varandra, ställa öppna frågor och vid behov ge dem ord och begrepp som underlättar deras uttrycksförmåga. Genom att modellera ett respektfullt och empatiskt förhållningssätt visar vi hur man kan hantera oenigheter på ett konstruktivt sätt.

Genom gemensam reflektion får barnen möjlighet att utveckla en ökad förståelse för både sin egen och andras upplevelser. De tränar på att se situationen ur flera perspektiv, vilket stärker deras empati och förmåga till perspektivtagande. När barnen uppmuntras att själva föreslå lösningar på konflikten stärks deras känsla av kompetens och ansvar. De får erfara att deras tankar och idéer spelar roll och att de kan påverka sin situation. Detta bidrar till att bygga en positiv självbild och en tilltro till den egna förmågan.

En användbar bok

Boken är lättläst, konkret och inspirerande. Den erbjuder både teoretiska perspektiv och praktiska verktyg som går att använda direkt i verksamheten. Något jag uppskattar med boken är att det finns reflektionsfrågor genom hela boken som kan ge både mig och mitt arbetslag stöd i hur vi arbetar med konflikthantering.

Hannah Olofsson Niska
Förskollärare Gundefjällets förskola

Konflikter och kreativitet i förskolan (2025) av Elin Larsson. Lärarförlaget.