Språklig medvetenhet i förskola och skola

Språklig medvetenhet, vad innebär det?

Mina reflektioner kring detta började när jag läste en tidigare bok av Boel De Geer; “Ordkunskap i förskola, förskoleklass & grundskolans tidiga år. Där ges handfasta tips hur man genom ett språkutvecklande förhållningssätt kan skapa lekfull ordkunskapsundervisning. Boel skriver på ett sätt som får mig att vilja lära mig mer och att vilja grotta ner mig i vilka förmågor vi behöver fokusera på tillsammans med våra elever för att kunna ge dem en fullgod läsning och läsförståelse. Så nu när hon skrev den här boken om språklig medvetenhet såg jag det som oerhört spännande att även läsa den.

Bokstavsljuden

Språklig medvetenhet kan handla om flera olika språkområden. Medvetenheten mot olika delar i språksystemet och alla former av språklig medvetenhet är viktigt för användningen både den muntliga och skriftliga. Författaren skriver att insikten om att ord är uppbyggda av flera språkljud ligger till grund för att utveckla bokstavskunskap som behövs för både läs- och skrivinlärning. Bokstavljuden går att lära utantill men medvetenheten om detta behöver erfaras och upptäckas tillsammans med lärare och klasskamrater. I vår klass arbetar vi bland annat med veckans bokstav där eleverna letar upp ett föremål hemma på bokstaven som vi sedan samtalar kring, var hör du bokstaven, finns det fler av bokstaven inuti ordet? Vad är det för föremål och hur kan man använda den och vem?

Språkliga sammanhang

För att utveckla såväl språklig kompetens som språklig medvetenhet behöver barn delta i språkliga sammanhang där de exponeras för språk. Barnen behöver få se goda förebilder som talar till och med barnet, få höra det icke-verbala språk som förmedlas med rösten, hörs skriftspråket-högläsning, få se skrivande och läsande personer, se icke-verbalt språk i form av ögonkontakt, mimik, gester och tecken, samt få använda språk genom att delta i språkliga aktiviteter. Boel menar på att det är viktigt att denna exponering sker ofta och regelbundet, i varierande kontexter och med olika personer samt att den är av hög kvalitet och komplexitet.

Språklig medvetenhet handlar om att kunna byta perspektiv från vad som sägs till hur och varför det sägs, så att språket i sig blir samtalsämnet. Undervisning och samtal om språkliga former och mönster förutsätter en del olika språkliga redskap. Det behövs ett metaspråk i form av språkvetenskaplig vokabulär och ett resonemang vokabulär för att kunna beskriva, förklara, ge exempel , motivera, definiera, kategorisera etc.

Vad gör då språklig medvetenhet?

Den stimulerar språkutvecklingen, den ökar språkförståelsen, stärker skriftspråksutvecklingen och ger en tryggare, stabilare och mer nyanserad språkanvändning vilket jag ser som gynnsamt i förskola, förskoleklass och de tidigare åren i skolan. Jag upplever att många elever har svårt att hitta orden och saknar ett rikt tal och skriftspråk. Jag instämmer i och finner det intressant som Boel skriver att den språkliga medvetenheten stärker individens språkliga förmåga på alla språkliga nivåer och gynnar den språkliga kreativiteten. Detta påverkar också individens språkliga självförtroende och självkänsla, en stark språklig medvetenhet liksom en stark språklig kompetens är en demokratisk rättighet som måste ges till alla barn för att de skall kunna använda språket som verktyg och som samhällsmedborgare.

Barns språkliga medvetenhet börjar utvecklas tidigt redan i tvåårsåldern, mycket kan göras för att stötta barn och elevers utveckling av språklig medvetenhet. Nyckeln som Boel ser och som jag bara kan hålla med om är att på ett lekfullt och lustfyllt sätt väcka uppmärksamhet och intresse för språk, språkliga mönster och detaljer i språket. Detta kräver självfallet lärare som har intresse för språket, är språklig medvetna, har kompetens och framförallt intresse av att upptäcka och undersöka språkliga frågor.

Alla former av språklig medveten stärker en individs språkliga repertoar. Med en hög grad av språklig medvetenhet kan de kollegiala samtalen fördjupas och därmed gynnas hela förskolan eller skolans språkmiljö. Att använda språklig medvetenhet som ett arbetsredskap oavsett om det handlar om planerade undervisningssituationer eller i vardagliga samtal och resonemang med barnen. Genom en språklig medvetenhet kan språkanvändningen bli mer uttrycksfull, nyanserad och minnesvärd.

Ett viktigt uppdrag

Slutligen, det jag tar med mig från båda Boels böcker “Ordkunskap” och “Språklig medvetenhet” är hur oerhört viktigt uppdrag vi har i förskola och skola har när det kommer till språk och språkkunskap. Att vi fortsätter att samtala, diskutera, läsa och skriva både som förebilder och tillsammans med barnen varje dag.

Helen Gustavsson Zetterlund
Lärare i förskoleklass Katrinebergsskolan
Förskollärare och lärare mot de yngre åldrarna.

Språklig medvetenhet i förskola, förskoleklass & grundskolans tidiga år av Boel de geer, Natur & kultur 2024.