Utforska digitala verktyg i förskolan

Anna Thoresson är förskollärare i Vänersborg och har skrivit boken Utforska digitala verktyg i förskolan. Den handlar om vad digitalisering i förskolan kan vara, varför vi ska arbeta med digitala verktyg och hur vi kan göra det. Vi behöver både möta barnen där de är nu och rusta dem för framtiden.

Bok Utforska digitala verktyg

Anna Thoresson beskriver att vi har en utmärkt möjlighet att utforska digitala verktyg i förskolan tillsammans med barnen. Med nyfikenhet och mod kan vi ge exempelvis kameror och lärplattor samma naturliga utrymme som traditionellt, fysiskt material i det kreativa skapandet och leken.

Lära om och med digitala verktyg

Förskolan har med sitt kompensatoriska uppdrag, med läroplanen, Lpfö 18 som grund, även åliggandet att vara likvärdig i hela landet. Den nya läroplanens ändrade formulering som innebär att förskolan nu ”ska” i stället för ”kan” arbeta med digitala verktyg förväntas driva igenom en mer likvärdig utbildning. Det är nu förskolans ansvar att introducera digitala verktyg och olika nya arbetssätt. I uppgiften ligger såväl ansvar för innehåll som metod, viket innebär att lära både om och med digitala verktyg samt att på sikt kunna se möjligheter och förstå risker med dessa.

Hon beskriver vidare hur varje undervisningssituation behöver utgå från ett tydligt syfte. Den första frågan är om tillfället förväntas vara ett lärande om eller med digitala hjälpmedel. För att undervisa med digitala verktyg behöver tekniken vara bekant så att den inte istället för att komplettera, riskerar att blir ett hinder.

Det behövs växelspel och gemensamt utforskande, samt en tilltro till den egna förmågan för att få inflytande över process och resultat. Vi måste även reflektera över varför och hur vi använder digitala verktyg i olika undervisningssituationer. Kanske verkar tekniken vara helt naturlig för barnen men trots detta behövs pedagogens medvetenhet för att skapa förståelse i lärandet.

Aktiva pedagoger med medvetet förhållningssätt

Med hjälp av digitala verktyg kan vi tydligt dokumentera flyktiga processer för senare reflektion. Som exempel nämns i boken att använda kameran som stöd för att fånga ljus och ljud eller kanske en smältande snögubbe.

Den digitala tekniken kan, precis som det traditionella analoga materialet, användas som verktyg i arbetet med alla läroplanens mål och kan dessutom ge nya utgångspunkter för tillgänglighet. Den kan vara en förutsättning för en del barn att kunna delta i verksamheten på lika villkor. Än en gång poängteras att forskning dock visar att det krävs aktiva pedagoger med ett medvetet förhållningssätt för att uppnå syftet med pedagogiska appar och andra digitala resurser.

Barnets oberoende berättande

Digitala verktyg kan underlätta för barn att mer självständigt berätta sin egen historia, utan att behöva vara beroende av vuxna. Det multimodala berättandet blir en del av barnens literacy som varken kräver tal eller skriven text. Barnen kan dokumentera med hjälp av bilder och ljud och därmed synliggöra sig själva och det egna lärandet.

Den digitala verkligheten ställer krav på förmåga att skilja på fakta och fantasi. En början för att lära mer om källkritik kan vara att tolka och reflektera över bilder. Att på ett lekfullt sätt själv vara med och manipulera bilder eller filmer med hjälp av exempelvis green screen eller stop motion kan skapa grundläggande förståelse för bildmanipulation. Det är även ett bra sammanhang att uppmärksamma barnen på att fråga om tillåtelse att fota eller filma varandra för att värna barnens rätt till integritet, att säga nej.

Boken beskriver hur förhållandet analogt-digitalt snart kommer att vara en ickefråga och att det är en demokratisk rättighet för alla barn att lära sig att hantera den digitala tekniken, såväl som det klassiska, analoga lärandet. Det är också viktigt att de får vara digitala producenter. Motsatsen-den digitala konsumtionen är lättillgänglig och följer mer med automatik.

Författare Anna Thoresson på bokmässan i Göteborg 2019

Anna Thoresson på Bokmässan i Göteborg 2019

Programmering

Förskolan innehåller redan innan digitaliseringen många situationer som med medvetenhet och reflektion kan kopplas till analog programmering. Genom att som pedagog sätta på sig ”programmeringsglasögonen” kan man synliggöra för barnen att de genom att instruera varandra i olika lekar redan har genomfört en analog programmeringslek. Det är här vi kan börja.

Vi behöver skapa förståelse för att det är vi människor som kodar den digitala tekniken och styr den med hjälp av olika, programmerade mönster. Att uppleva och få insikt i hur mönster fungerar är grundläggande för att kunna programmera en dator.

”Problem är en skatt”

Att sätta sig in i nya uppgifter kan kännas betungande, men det går också att se problem som en skatt, en möjlighet att lära nytt och utvecklas. I en delakultur där man vågar experimentera och utforska tillsammans ges god möjlighet till utveckling. Ett exempel på utforskande är Maker-kulturen där traditionellt skapande möter digitala material.

Boken beskriver flera möten mellan analogt och digitalt, betonar vikten av att ställa sig de didaktiska frågorna; vad, hur och varför vi gör detta, samt kopplar hela tiden till förskolans läroplan, Lpfö 18.

Den ålagda likvärdiga utbildningen gäller även inom en och samma förskola. Ett genusperspektiv framhåller att det är viktigt att alla barn, oavsett kön, får möjlighet att definiera sig som teknikintresserade. Det har visat sig att när teknikundervisning är tagen ur sin kontext riskerar fler tjejer än killar att tappa intresset och att risken då finns att tjejerna får ”lära sig” att de inte är intresserade av teknik.

Mod och tålamod

Boken avslutas med uppmaningen att våga utforska tillsammans med hjälp av mod, tålamod och kollegialt lärande. Vi behöver samla erfarenheter för att lära oss att bedöma olika digitala verktyg i egenskap av pedagogiskt material. Att kunna ställa oss frågor om vilket lärande som sker och hur de digitala verktygen kan berika och komplettera undervisningen.

Till sist behövs tålamod, då utvecklingsarbete alltid tar tid. Det kollegiala lärandet och att fokusera på det som fungerar har visat sig vara tydliga nyckelfaktorer i utvecklingsarbete.

En tanke från mig

Pandemin har nog övertygat den mest tveksamma. Tekniken har kommit långt och det har blivit väldigt tydligt att den som inte kan eller vill använda sig av digitala hjälpmedel får problem att följa samhället fullt ut. Skolbarn, i vissa fall ända ner i 10 års ålder, deltar i digital undervisning. Det ordnas kurser för äldre som har halkat efter och behöver hjälp med tekniken för att lära sig att umgås via videomöten, söka information och beställa varor digitalt. Bokens författare väver på ett smart sätt in ett konkret exempel på digitaliseringens fördelar genom att använda sig av QR-koder för att länka till källor och fördjupning.

Ny kunskap medför ofta insikt i hur mycket mer det finns att lära. Man kan välja att se det som stressande eller inspirerande. Innebörden av digital kompetens ändras snabbt. Kanske innebär det egentligen till största delen att vara öppen för förändringar och ständig utveckling?

Sara Lindblad
Förskollärare Ryets förskola
sara.lindblad@molndal.se

Utforska digitala verktyg av Anna Thoresson Lärarförlaget 2019.

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Dela på:

    Senast uppdaterad