Translate

Use Google to translate the web site.
We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Translate

Lyssnandets pedagogik – andra upplagan

Hur kan vi iscensätta sammanhang som skapar lust hos barnen att kommunicera med varandra? Och hur kan vi se bortom det uppenbara för att förstå vad det är barnen försöker förstå något om? Ann Åberg och Hillevi Lenz Taguchi har nu släppt en ny version av ”Lyssnandets pedagogik – etik och demokrati i pedagogiskt arbete.”

Lyssnandets bokblogg. Foto: Marie Eriksson

Nyskrivna kapitel om de yngre barnen

Den andra upplagan av boken innehåller en helt ny del med två kapitel som handlar om hur lyssnandets pedagogik kan ta form tillsammans med de yngre barnen. Ann Åberg, pedagogisk ledare och förskollärare, gör nedslag i ett projektarbete på en yngrebarnsavdelning där hon beskriver hur pedagogerna gör sig lyhörda för barnens egna prioriteringar och deras sätt att förstå världen. Hillevi Lenz Taguchi, lektor på lärarhögskolan i Stockholm är gästförfattare i boken för att ge ett teoretiskt perspektiv på frågeställningarna som lyfts.

Etik och demokrati håller över tid

Ann Åberg beskriver att det har hänt mycket med hennes sätt att formulera sina tankar kring förskolans praktik sedan 2005 då den första upplagan skrevs. Hon har ändå valt att behålla den ursprungliga texten orörd med undantag för kapitel två som delvis är omskrivet. Och det tror jag att hon gjorde rätt i.

Att ta sig tid att läsa om den här boken har gett mig en rikedom av både nya och gamla tankar som utgör underlag för reflektion. Och jag upplever att bokens innehåll fortfarande känns högaktuellt -kanske för att etik och demokrati är tidlöst. Ann beskriver förskolan som en demokratisk mötesplats som värnar om värden som olikhet, lyssnande och delaktighet.

Jag ska villigt erkänna att när jag läste boken första gången för många år sedan så var det en hel del saker jag inte riktigt förstod på djupet. Jag tog till mig tankar och lösa idéer, men min egna lyssnande kullerbytta kom långt senare. När jag läste om boken för ett par år sedan föll mycket på plats och jag såg med helt andra ögon på det Ann beskriver. Många idéer, som jag tror även under senare år kan ha upplevts som lite nya för en del i förskolevärlden, satte Ann ord på redan 2005.

Läsvärda tillägg

De två nya kapitlen ser jag som väl läsvärda oavsett om du arbetar med yngre eller äldre barn i förskolan. Tankarna och exemplen kring dokumentation och reflektion ger många viktiga delar att mötas runt i ett arbetslag. Författaren beskriver bland annat hur man kan synliggöra intressespår, ge plats åt långsamheten och stanna upp för att tolka och analysera. Hon ger exempel på hur samma dokumentation kan återanvändas genom att vi tar på oss olika glasögon i analysen med hjälp av frågor som: ”Hur utforskar barnen matematik i situationen? ”Vad var pedagogens bidrag?” Författaren tydliggör hur vi också kan försöka att ringa in vilka förmågor barnet fått möjlighet att använda och utveckla i en specifik händelse.

Att mötas runt något i reflektionen

I slutet av boken beskrivs hur ett barn under en reflektionsstund uttryckte att ”man måste ha något i mitten.” Att ha något konkret placerat i mitten gör att det vi ska mötas runt inte bara finns inne i pedagogens huvud menar Ann. Det blir synligt och det blir lättare för barnen att ställa frågor och bidra med tankar. Det kan vara exempelvis foton, teckningar, lerfigurer eller en filmsekvens som blir till en magnet i mitten som drar till sig en delad uppmärksamhet.

En mening som jag fastnade för i boken är att ”iscensätta sammanhang som skapar lust hos barnen att kommunicera med varandra.” Jag känner igen mig i beskrivningarna om hur lera är ett intresseväckande material med stark dragningskraft som tycks föda lust att kommunicera med varandra. De skapande materialen ges stort utrymme i boken och det kompletteras med digitala möjligheter.

Vad försöker barnen förstå?

I boken lyfts tankar om hur vi kan försöka se bortom det uppenbara och försöka förstå vad det är barnen försöker förstå något om.

Ann lyfter fram ett exempel där barnen bygger torn och väcker frågan kring vilka naturvetenskapliga begrepp man till exempel skulle kunna ringa in då. Försöker de förstå något om balans, stabilitet och tyngd?

Hon beskriver hur begreppen på det här sättet kan bli till en verktygslåda i analysarbetet och en hjälp med att sätta ord på lärandet. I förlängningen blir det då också lättare att utmana barnen i deras utforskande lekar. Om balans är något som barnen visat intresse för i byggrummet så kan man ställa sig frågor om hur det kan utvidgas vidare.

  • Hur kan vi skapa platser på gården där de kan utforska balans på fler sätt?
  • Hur kan vi använda skogen som en plats för utforskande av balans?
  • Vilka material kan vi lägga till som uppmuntrar barnens utforskande av balans, utomhus och inomhus?

Författaren tydliggör hur vi kan ta barnens nyfikenhet vidare och att barns lärande alltid måste sättas i relation till de möjlighetsvillkor förskolans verksamhet erbjuder. Det är betydelsefullt hur vi pedagoger arrangerar, erbjuder, och laddar miljöerna för att väcka nyfikenhet, förväntan och lust att utforska.

En demokratisk mötesplats för en hållbar framtid

Ann Åberg knyter ihop säcken väldigt fint i epilogen där hon skriver om glädje, fantasi och lek kopplat till hållbar utveckling. I en värld som snurrar på i en allt snabbare takt kan förskolan utgöra en värdefull motvikt – en förskola där ingen har bråttom. En plats där det finns utrymme för samtal och lyssnande likväl som glädje och roligheter, där skratt, humor och fantasier ses som en lika viktig och självklar del som allt annat vi gör.

Ann är övertygad om att vi i förskolans arbete med en hållbar framtid kan skapa lust, kraft och hopp om framtiden. ”Det är mycket som är viktigt i förskolans uppdrag men kanske det allra viktigaste är att ge barn hopp och framtidstro. Att ge dem tillit till sina egna tankar och kreativa förmågor att förändra världen.”

Marie Eriksson
Verksamhetsutvecklare

Lyssnandets pedagogik - etik och demokrati i pedagogiskt arbete av Ann Åberg och Hillevi Lenz Taguchi, Liber 2018

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Dela på:

    Senast uppdaterad 2019-02-21 09.27