Leda och lära tillsammans

Hur skapar man ett bra samtalsklimat och en reflekterande kultur i och mellan förskolans arbetslag? Gemensam litteraturläsning och pedagogiska samtal är inslag som skapat arbetsglädje och engagemang i två verksamhetsområden i Halmstads kommun. 

Att leda. Foto: Marie Eriksson

Medledarskap

Förskolecheferna Ann-Charlotte Jönsson och Malin Rydhög beskriver ett djupgående utvecklingsarbete som pågått under flera år. En betydelsefull del har varit att utveckla en möteskultur som gått ifrån information, administration och praktiska lösningar till främjande av pedagogiska samtal. De beskriver en utvecklingsorganisation med ett distribuerat ledarskap där alla involveras och det blir naturligt att leda varandra i ett medledarskap.

Engagemang som drivkraft

En av framgångsfaktorerna som beskrivs bygger på pedagogernas engagemang och vilja att förändra vetande och görande "pedagogerna är de verkliga förändringsagenterna". När man på allvar får möjlighet att granska sin förståelse och sätta den i rörelse så blir det nästan omöjligt att agera på samma sätt som man gjorde tidigare menar författarna. Andra framgångsfaktorer har rört sig om att lita på processen, att det har tid och om att se misslyckanden som tillfälle för lärande. "Problem är inte ett misslyckande utan snarare en rimlig konsekvens i ett förändringsarbete."

Pedagogiska forum

En viktig strategi för förändring har varit samtalsformen som de kallar "pedagogiska forum." Det bygger på en struktur av grupper där medlemmar från olika förskolor i området möts. De pedagogiska forumen har gynnat utvecklandet av en reflekterande kultur och en vana i att föra strukturerade, utforskande och reflekterande samtal.

I arbetet med de pedagogiska forumen har en rad olika verktyg testats. Författarna beskriver bland annat processer och modeller för gemensam litteraturläsning där alla medarbetare får möta och mötas runt vetenskapliga texter och teorier.

Dialog, förståelse och handling

I ett förändringsarbete som exemplet med nya samtalsstrukturer så kan det inledningsvis vara svårt att se tydliga resultat. Det kan vara frustrerande att stå ut med ickeresultat och det kan vara nära tillhands att ge upp och prova något nytt. Men författarna menar att det faktum att pedagogerna börjat samtala med varandra är ett resultat i sig. De ger också teoretiska kopplingar som stödjer och förklarar att det tar tid innan man ser effekter av de förändringar som görs. Att pröva och lära tillsammans bygger på ett ihärdigt "hålla-på-ande"

"Det är en rikedom att ha tillgång till olika perspektiv, både praktiska och teoretiska."
 
Modeller sätts in i sammanhang

Det kan periodvis kännas lite svettigt och övermäktigt att ta till sig bokens kavalkad av verktyg och modeller. Men när det har fått sjunka in och landa en stund så blir de till ett bra underlag att reflektera vidare runt i den egna kontexten.

Författarna har tolkat teorier kring förändringsarbete och beskriver vad som skett när teorin fått möta deras praktik vilket gör det både intressant och konkret. Exempel som lärandetrappan och lärandegropen blir en tydlig hjälp i att kunna förstå och visualisera vad som sker i en grupp och inom en person under processerna i ett förändringsarbete. Även feedbacktrappan ger intressanta tankar kring vad som händer när vi ger respons till varandra och utforskar det med hjälp av stegen i trappan:

  • förkasta
  • försvara
  • förklara
  • förstå
  • förändra.
Att leda 2. Foto: Marie Eriksson

"Nu befinner jag mig nog i gropen." Visuella modeller kan vara en hjälp i att förstå hur vi påverkas av olika processer.

Teoretiska perspektiv

Författarna vill möjliggöra förändrad förståelse snarare än att förmedla rätt förståelse och de menar att utvecklingsarbete sällan handlar om den rätta sanningen utan om vad som passar bäst just nu. De skildrar olika teoretiska perspektiv på ett greppbart sätt som bjuder in till egna reflektioner.

I boken förmedlas hur till synes motstridiga perspektiv har kunnat slå följe med varandra. De två förskolecheferna beskriver hur mötet med olika teoretiska perspektiv har hjälpt dem att problematisera ställningstaganden, tankar och handlingar utan att de behövt positionera sig en gång för alla. Det har bidragit till ett mer reflekterande, kritiskt och utforskande förhållningssätt till deras praktik. "Utan praktisk tillämpning blir teorier bara ord på papper. Liksom praktik utan teoretiska perspektiv lätt kan bli till ett oreflekterat görande."

Vetenskapligt förankrat utvecklingsarbete

Leda och lära tillsammans är helt klart en läsvärd bok för dig som är förskolechef eller arbetar med förskoleutveckling i någon form. I förordningen om ny läroplan för förskolan är det tydligt framskrivet att såväl innehåll som arbetssätt ska vila på en vetenskapliggrund och beprövad erfarenhet. Jag tycker att den här boken är en hjälp i att få en vetenskaplig grund till hur systematiskt utvecklingsarbete kan bedrivas på ett framgångsrikt sätt.

Författarna bjuder på en rad olika teorier, modeller och tolkningar av dem för att lyckas i praktiken. Samtidigt genomsyras boken av ett nyfiket utforskande och en stark tilltro till människors lust att lära, utvecklas och ta ansvar.

Att leda och lära tillsammans - medledarskap i förskolan. Ann-Charlotte Jönsson och Malin Rydhög, Lärarförlaget 2018.

Marie Eriksson
Verksamhetsutvecklare

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Dela på:

    Senast uppdaterad