Translate

Use Google to translate the web site.
We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Translate

Slöjd i en digital skola

Martina Rylander Lundström är redaktör för antologin Slöjd i en digital skola. Boken lyfter skolämnet slöjd och visar hur aktuellt det är i dagens skola och i mötet med digitaliseringens påverkan på allt vi gör.

Digital Slöjd. Foto: Jenny Appelvik

Varför boken fångade mitt intresse

Boken kom bokstavligt talat som ett brev på posten! Hösten 2018 träder en ny reviderad kursplan i kraft och alla lärare måste förhålla sig till de nya skrivningarna om digital kompetens. Det handlar inte om att all undervisning ska ske med digitala verktyg men det handlar om ett förhållningssätt till digitaliseringens påverkan på allt vi gör.

För lärare i slöjd innebär till exempel förändringarna i kursplanen att eleverna i åk fyra ska ges möjlighet att använda digitala verktyg för att göra skisser och att dokumentera arbetsprocesser. I kursplanen finns numera också skrivningar som handlar om hur material kombineras med digital teknik. Vad innebär detta för mig och mina elever i slöjdundervisningen? Vad har andra gjort? Finns kompetensen och vem ska fortbilda oss?

I december publicerades en ny antologi från Lärarförlaget. Den handlar om slöjd i en digital skola utifrån olika infallsvinklar. Syftet med antologin är att lyfta skolämnet slöjd och visa hur aktuellt ämnet är i dagens skola. De reviderade styrdokumenten ställer högre krav på lärares undervisning och de skolor och kommuner som ännu inte satsat tillräckligt mycket kommer att behöva investera både i teknik och på att fortbilda lärare så att eleverna får den undervisning de har rätt till.

Bokens utgångspunkt

All undervisning måste inte vara digital. Men alla lärare har ett ansvar att följa med sin tid och skapa sig en förståelse för vad det innebär att vara medborgare i dagens samhälle.

Det är utgångspunkten för antologin Slöjd i en digital skola. Redaktören Martina Rylander Lundström, själv legitimerad lärare i slöjd och svenska, har samlat lärare och forskare för att i nio kapitel ge olika perspektiv på hur skolämnet slöjd berörs – och kan berikas – av den pågående digitaliseringen.

Boken innehåller flera inspirerande exempel på hur digitala verktyg och teknik kan användas i undervisningen. Eller vad sägs om interaktiva brädspel, kläder som lyser eller fågelholkar som larmar när äggen har kläckts? Men boken fördjupar också diskussionen om ämnets roll i dagens skola – och i framtidens.

Bokens innehåll:

  • Slöjd och tanken om bildning
  • Läroplanen öppnar för nya möjligheter
  • Programmering som en möjlighet i slöjden
  • Skapande i slöjd med digitala material
  • Slöjdfilmer som extra lärare
  • Samarbete över gränserna
  • Inte bara smörknivar i slöjdundervisningen 
  • En digital anslagstavla för lärare i slöjd 
  • Makerkultur – huvudets och handens arbete

Tankar framåt

Följande tre kapitel i boken gav mig intressanta tankar framåt i min utveckling av undervisningen i slöjd:

Läroplanen öppnar för nya möjligheter
Agneta Hedenström och Peter Parnes. Grundade Luleå Makerspace 2013. De hoppas att den reviderade läroplanen ska leda till ökade möjligheter till samarbete mellan slöjden och andra ämnen i skolan. Att ge eleverna uppgifter och utmaningar som finns i ett verkligt sammanhang ökar elevernas motivation att lära. Makerspace- skapa.how

Här har författarna publicerade ”recept” för att inspirera lärare som vill ta skapandet in i klassrummet. Recepten har en tydlig koppling till läroplansmålen och förmågorna.

Programmering som en möjlighet i slöjden
Linda Mannila. Leder utbildningsprojekt och fortbildningsinsatser kring programmering i bland annat slöjd för år 3-9 i Finland. Slöjd 2.0. Inspiration från Linda och förslag på utvecklingsprojekt som gjorts i Finland;

”Vad blinkar på dig?” Årskurs 4-6 kombinerade sybara komponenter (mikrokontrollern Arduino Gemma, lysdioder, ledande tråd), mjuka material med 3D- utskrifter och programmering.

Makerkultur- huvudets och handens arbete
Carl Heath senior forskare vid Research Institutes of Sweden. Han inleder med frågan: På vilket sätt skapar digitaliseringen av samhället nya möjligheter och behov av kunskap när det gäller digital teknik som material och som innehåll i skolan?

Han beskriver vidare att makerkulturen i ett mer filosofiskt perspektiv står på flera ben. Synen på det egna skapandet i relation till hållbar utveckling bör få en mer central roll. Makerkulturen väcker frågor kring förnybarhet, att kunna reparera, återbruka och återvinna. Med framåtblickande skolledare som vågar satsa på slöjd också i budgeten, lärarens passion för ämnet och uthållighet finns det goda möjligheter att utveckla slöjden.

En läsvärd bok

Hoppas att du som finner skolutveckling och slöjd intressant läser boken. Jag upplevde den som mycket givande!

Jenny Appelvik
Slöjdlärare på Lackarebäcksskolan, årskurs 3-6.

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Dela på:

    Senast uppdaterad 2018-03-12 13.23