Processväggar i förskolan

Förskolorna i Östra Kållered har tillsammans utvecklat ett arbetssätt med processväggar som en plats för dokumentation och reflektion där barn och vuxna kan mötas.

Rektorerna Camilla Stensholm och Massumeh Salehnamadi berättar att allt började för ungefär två år sedan när förskolorna arbetade igenom sina stödmallar för systematiskt kvalitetsarbete. De skapade då en ny form av Levande utbildningsplan (LUP) med syftet att ge mer plats för analysen och minska beskrivningarna av ”görandet”. Det var ett spännande utvecklingsarbete som krävde många varv av reflektion.

Efter en tid blev det tydligt att analysen hade fått mer utrymme i den nya LUP:en men pedagogerna saknade en plats där processen tillsammans med barnen kunde få mer utrymme. Då uppkom idén att utveckla arbetet med processväggar som några arbetslag tidigare provat på. Sakta men säkert blev det ett nytt sätt att få med delar av görandet men med fokus på hur det gör skillnad för barnen.

Östra Kållereds område består av Vommedalens förskola, Stretereds förskola och Östergårdsskolans förskola. Det har varit ett stort engagemang i de tre förskolorna med att testa fram hur processväggarna kan utvecklas för att passa varje arbetslag och varje barngrupp. Utformningen ser lite olika ut på avdelningarna men det som är gemensamt är ramen och utgångspunkten. Kållereds förskolor delar in varje läsår i fyra fokusområden och det aktuella området utgör alltid ett nav i processväggarna tillsammans med mål från läroplanen. Just nu är det området ”normer värden” som har varit i fokus på olika sätt. Förskolorna i Östra Kållered är litteraturprofilerade och arbetar utifrån ett gemensamt sagotema som utgör en inspiration och grund i verksamheterna vilket också finns som en röd tråd i processerna som synliggörs på väggarna.

Kollegialt lärande som en del av processen

Förskollärarna Helia Mirsaeidi och Åse Lindblom beskriver att det varit lärorikt och spännande att utveckla arbetet med processväggarna med många samtal både i arbetslagen och i möten över gränserna. Det har varit extra intressant att också få besöka varandra och få ta del av hur de olika förskolorna arbetat fram sina processväggar i samspel med barnen, berättar de. Arbetet har grenat ut sig åt lite olika håll. Några avdelningar har en processvägg som innefattar material till både barn och pedagoger. Andra avdelningar har gjort en barnvägg i låg höjd fylld av bilder och sedan en pedagogvägg lite högre upp på väggen. En viktig utgångspunkt har varit att det ska vara enkelt att snabbt tillföra nya tankar i text eller bild som kan underlag för reflektion.

Utvecklingsarbetet med processväggar har inneburit mycket kollegialt lärande med resonemang kring hur bilder kan tas på ett professionellt sätt, hur det kan skapas en balans mellan bild och text och att det ska finnas ett syfte med det som visas. Många av bilderna visar på huvudspåret i processen och undersökandet. Men ibland dyker det också upp sidospår som barnen visar nyfikenhet för. De kan fångas upp på sidan om för att sedan fångas in i huvudprocessen längre fram.

Inte lika men likvärdigt

Det har varit betydelsefullt att lyfta olikheterna för att lära tillsammans och få inspiration av varandra säger Helia och Åse. ”Det gör att arbetet kan bli likvärdigt även om vi inte gör lika.” Åse arbetar med yngre barn och beskriver hur hennes arbetslag alltid startar varje arbetslagsreflektion med en stund framför processväggen. Det får igång allas tankar och riktar samtalet mot de processer som pågår och hur de kan utvecklas vidare. Helia arbetar med de äldre förskolebarnen och berättar hur barnen är med och äger sin vägg genom att dokumentera, redigera bilder och skriva ut material som ska sättas upp på väggen. Foton och texter kompletteras också med barnens bilder, skapelser och material som barnen hittat till exempel i naturen.

En samlingsplats

Processväggarna har utvecklats till att bli en plats för tankar och reflektioner om hur det som sker i barngruppen kan ligga till grund för analys och den fortsatta planeringen av undervisningen. Det har framförallt blivit naturliga samlingspunkter för barn och pedagoger men också för vårdnadshavare som får insyn och möjlighet till inflytande. Barnen är engagerade i att visa dem när det har kommit upp nya saker på väggen berättar Helia och Åse.

Viktigt i processen har varit att det inte finns något rätt och fel utan att alla behöver prova sig fram för att hitta sina sätt att utforma en plats för reflektion. Den gemensamma kärnan i arbetet handlar framförallt om att barn och pedagoger kan följa sin resa genom processväggarna vilket har blivit ett betydelsefullt sätt att fånga upp barnens tankar och reflektioner.

Marie Eriksson
Verksamhetsutvecklare