Fokusområden förtydligar förskolans uppdrag

Går det att hinna med allt i förskolans läroplan på ett år? I Eklanda har två förskolor tagit fram systematiska strategier för att skapa en känsla av att räcka till och få med alla delar i uppdraget.

Ekskogens förskola och Eklanda gårds förskola har ett nära samarbete och bildar enheten Eklanda 1. En solig augustiförmiddag besökte vi förskolorna och fick en pratstund med rektor Camilla Axén Nolmark tillsammans med förskollärarna Birgitta Olsson och Katarina Heljemo.

Utgångspunkten för de båda förskolorna är litteraturprofilen som ringar in hela arbetet och skapar arbetsglädje och engagemang hos både barn och pedagoger.
-Det gemensamma sagotemat enar oss alla och binder oss samman berättar Birgitta och Katarina.

Fokusområden

För drygt ett år sedan tog enheten sig an ytterligare en utmaning för att tydliggöra förskolans uppdrag utifrån hela läroplanen. Camilla berättar att hon som rektor såg en viss oro där många upplevde att det var svårt att hinna med alla delar i styrdokumenten under ett år och att dessutom få det på pränt i dokumentationen.

Utifrån det utvecklades idén att arbeta med tydliga fokusområden som återkommer varje läsår. De arbetade också fram en ny modell för det systematiska kvalitetsarbetet på enheten för att få ett helhetstänk där allt hänger samman.

Varje område står i fokus i ungefär två månader och hela arbetet vilar på en värdegrundsbas där områdena lek, social kompetens och barns inflytande alltid finns med löpande under året.

• Augusti-september: kreativitet och motorik.
• Oktober-november: matematik.
• December-februari: språk, kommunikation och IKT.
• Mars-april: normer och värden, hållbar utveckling, kultur.
• Maj-juni: naturvetenskap och teknik.

Alla delar i läroplanen finns med på olika sätt under hela året men genom lyfta ett område i taget så highlightas det både i arbetet med barnen och gentemot vårdnadshavare förklarar Birgitta och Katarina. 

-Våra fokusområden hjälper oss att se både det vi gör och det vi behöver göra mer av. Vi har exempelvis upptäckt att vi behöver utveckla arbetet med flerspråkighet på ett tydligare och mer systematiskt sätt.

Dela och lära tillsammans

Det gemensamma sagotemat tillsammans med fokusområden ger inspiration till både barn och pedagoger och är också en drivkraft för att dela med varandra. De båda förskolorna arbetar transparent och alla arbetslag delar sina systematiska dokumentationer med hjälp av google drive.
-Det ger så mycket att mötas mellan avdelningarna för att utbyta tankar och idéer menar Katarina.

Dokumentationen och det systematiska kvalitetsarbetet underlättas av att de har tagit fram ett nytt system för när och hur analys och dokumentation ska ske. Varannan vecka fokuserar varje arbetslag på sitt SKA-arbete där analyser sätts på pränt och varannan vecka beskrivs det pedagogiska arbetet för vårdnadshavare i lärplattformen Unikum.

Syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete är att synliggöra kvalitet och likvärdighet, vad vi gör, varför och vad det leder till. Genom att planera, dokumentera, följa upp och analysera samt utveckla vår verksamhet kan vi skapa, få syn på och dela kunskap som leder till framgång.

Uppföljningen sker löpande med hjälp av dokumentation och reflektion. Efter varje fokusområde görs också en utvärdering med djupare analys för att få fatt i vad de har åstadkommit och hur de kan gå vidare. Camilla upplever tydligheten i det nya systemet som en framgång med tydliga effekter.
-Under medarbetarsamtal och i enkäter har det nu framkommit att många har fått en känsla av lugn där de upplever sig hinna med alla delar på ett nytt sätt.

Sagoarbetet

På Ekskogens och Eklanda gårds förskolor utgår hela verksamheten ifrån böcker, berättande och sagor och det är den gemensamma temasagan som utgör navet i utbildningen. Dimensioner av drama och teater skapas med hjälp av handdockor och utklädda pedagoger och det ger en magisk inramning som engagerar och berör.

Katarina och Birgitta berättar att de läser varje dag vid flera tillfällen både inne, ute på gården och i skogen. Olika typer av aktiviteter under dagen kan också inledas eller avslutas med hjälp av en berättelse. Arbetet har utvecklats successivt och berikats med fortbildning via Skolverkets läslyft och Mölndals stadsbibliotek
-Att berätta fritt behöver inte alls vara svårt menar Birgitta och Katarina, det kan börja med enkel rekvisita som en fjäder eller ta sin utgångspunkt i en välkänd barnvisa som Ekorren i granen.

Även sagoarbetet har gett effekter på de båda förskolorna. Böcker har fått ett större värde och sagoarbetet genomsyrar hela dagen.
-Jag tycker att vi redan nu kan se hur mycket mer intresserade barnen har blivit av böcker och berättande, även de allra yngsta berättar Birgitta. Dessutom är våra vårdnadshavare superpositiv till arbetet med litteratur.

Kurrans skatt

Den aktuella temaboken ”Kurrans skatt” (Moroni 2016) introducerades för barnen i augusti. Boken börjar med en bild på en stubbe med ett runt fönster som ett titthål in i Kurrans hus.

Redan innan barnen fick möta boken stötte de på små mystiska ledtrådar i skogen där en liten, liten stege och ett fönster plötsligt fanns på en stubbe. Barnens nyfikenhet väcktes genast och de tillverkade en liten brevlåda som placerades vid Stubben. Vilken lycka när brevet besvarades av Kurran via mail.
-Vi tog tillfället i akt och arbetade med olika kommunikationsformer i korrespondensen mellan barnen och Kurran berättar Katarina. Nu har varje avdelning en egen liten stubbe där Kurran i form av en handdocka har flyttat in. Karaktären Kurran är ett troll (tror vi) och barnen tror att hon är gammal, kanske 382 år.

Boken riktar fokus

I boken stöter Kurran på flera olika djur och andra karaktärer under sin färd genom skogen i sökandet efter den försvunna skatten. Katarina och Birgitta berättar hur de olika figurernas egenskaper tas tillvara i arbetet med barnen.

Under augusti och september är områdena motorik och kreativitet i fokus och detta lyfts bland annat med hjälp av Kurran och gråsuggan Grålle. Kurran kommer att presentera en motorikbana och Grålle som är lite stel och klumpig kommer att behöva hjälp av barnen för att komma igång med rörelse bland annat genom yoga.
-Det aktuella fokusområdet sätter en riktning i den planerade undervisningen men finns också med som inspiration i spontant uppkomna situationer berättar Katarina.

Sagoarbetet hjälper pedagogerna både att vara här och nu och att blicka framåt till nästkommande fokusområde som är matematik. På bilderna i boken ses Kurran spela kort med den prickiga karaktären Pigan och redan nu ser pedagogerna stora möjligheter till fortsatt vidareutveckling.
-Vilka matematiska möjligheter kan det finnas i en kortlek? Och hur går det om Kurran och Pigan försöker fuska lite när de spelar?

Profilering som gör skillnad

Camilla, Katarina och Birgitta beskriver alla att det är så mycket roligare att arbeta nu med den tydliga utgångspunkten i saga och fokusområden. Det ger en känsla av att räcka till och få med alla delar i uppdraget.
-Det är betydelsefullt att vi har den här profileringen. Vi är stolta och vi hittar arbetsglädje tillsammans. Det mesta är svårt tills det blir lätt menar Camilla och beskriver att arbetet nu börjat sätta sig och bli lätt. Det behövs en tydlig riktning kring vart vi är på väg och vad vi vill uppnå. När vi startade upp arbetet med litteraturprofil 2018 så formulerade vi vilka effekter vi vill se om fem år och vad vi ska göra för att komma dit. Vi håller också på att ta fram ett material för introduktion av nya medarbetare så att alla kan bli delaktiga i vår pedagogiska idé med litteraturprofil förstärkt av fokusområden.

Text: Marie Eriksson
Foto: Anders Eriksson