Flexibel lärmiljö i klassrummet

Nu både vill och kan barnen sitta, fast på sitt sätt. Genom att skapa en flexibel lärmiljö har Maria Bitsch, lärare på Lackarebäcksskolan, lyssnat in elevernas behov och låtit dem vara aktiva i processen med att utveckla miljön i klassrummet.

Maria Bitsch är lärare i en årskurs 2 på Lackarebäcksskolan i Mölndal. Jag träffade Maria precis före skolstart då hon var i full färd med att förbereda klassrummet inför mötet med eleverna efter sommarlovet.

Det är ett klassrum som kan tyckas lite ovanligt vid första anblicken, men Maria ler och säger: ”för mig är det här vanliga möbler och ett vanligt klassrum.” Rummet är uppbyggt med ett flexibelt möblemang med möjligheter att sitta på olika sätt, stå eller ligga. Det är möblerat för att eleverna ska kunna mötas likväl som att arbeta i fred.

Flexibel lärmiljö 2. Foto: Marie Eriksson

Tillhörighet

Frågor som Maria ibland får är ”Har alla ens en plats?” Och det har de berättar hon, men det ser inte alltid likadant ut. När dagen startar har varje elev en bestämd plats som de behåller under en månad. Det blir en trygg punkt som skapar tillhörighet när eleverna kommer in i klassrummet på morgonen. Maria trycker på att tillhörigheten är jätteviktig och att det handlar mycket om hennes förhållningssätt och strukturen hon bygger upp. Placeringen under dagen växlar sedan beroende på vad eleven arbetar med, tillsammans med vem eller vilka och hur det känns i kroppen.

Starten på dagen är betydelsefull

Maria möter eleverna i dörren och låter dem veta om de ska sätta sig på sin morgonplats eller om det är en sådan dag där de istället samlas i cirkel vid soffan och puffarna. Maria vill skapa en känsla och en sinnesstämning redan då eleverna kliver in genom dörren. Hon letar nu efter en guldigt fransdraperi som ska skapa en magisk känsla och ett varmt välkomnande. Vissa dagar möts barnen även av stämningsfull musik, ibland med lugna rörelser till. Genom att starta dagen på ett genomtänkt sätt med olika sinnliga upplevelser skapas harmoni så att alla är på banan när undervisningen startar berättar Maria.

Hur började det?

Processerna med den förändrade lärmiljön startade med att skolan behövde inreda ett extra klassrum med allt möblemang som krävs. Maria fick då chansen att arbeta med utvecklad lärmiljö i det klassrum som ändå skulle skapas.

För Maria var det en självklarhet att ta med eleverna i processen. Tillsammans begav de sig på studiebesök till Glasbergsskolan som gjort en liknande resa med ett klassrum. På plats där berättade eleverna om sitt klassrum och besökarna fick testa rummet och inredningen på alla tänkbara sätt.

Efter studiebesöket lät Maria hela klassen rita var sitt drömklassrum. De fick rita på A-4 ark där pappret utgjorde ramen för rummet på ett liknande sätt som det rum de skulle få inreda. Utifrån ritningarna diskuterades vad de hade ritat och vad de trodde var möjligt att kunna få till.

Nyfikenhet som drivkraft

Som nästa steg tog de hjälp av en inredningsarkitekt via
företaget där de flesta möblerna skulle inhandlas. Nyfikenhet har varit betydelsefullt i hela processen menar Maria -en nyfikenhet på hur det kan bli som leder till mod att våga prova nytt. ”Måste man ha lika möbler i hela klassrummet?” undrade Maria i mötet med inredningsarkitekten. Och de, liksom barnen var överens om att det måste man absolut inte ha.

Maria upplevde det här stödet från inredningsarkitekten som ovärderligt. Tillsammans kunde de kika på vilka möbler som skulle kunna passa till den pedagogiska tanken med lärmiljön och Maria fick hjälp med färgkombinationer och material.

Vad är det för skillnad mot innan?

Hela processen tog några månader och eleverna mötte sitt nya klassrum med stor entusiasm. Nu både vill och kan barnen sitta – fast på sitt sätt, säger Maria. Olika är bra och egentligen en självklarhet för att lärande ska kunna ske på bästa sätt utifrån varje elev.

Att klassrummet är uppbyggt med mobila enheter på hjul gör att lärmiljön blir föränderlig och kan anpassas efter det som för tillfället behövs. Rummet är uppdukat för att lärande ska kunna ske på olika sätt. Både Maria och eleverna upplever att de nya färgerna i klassrummet dessutom ger en positiv känsla.

Flera av bordsskivorna i rummet är whiteboards och Maria har arbetat in en struktur tillsammans med barnen kring hur den möjligheten används. Att få rita på bordet kan vara en hjälp för eleven i att skissa och tänka eller så kan Maria skriva ett ord som eleven skriver av. Eleverna använder också borden för att testa och laborera med ord som de suddar ut när det väl satts på pränt på papper.

Med whiteboardpenna kan Maria rita stolpar som stöd i matematiken som sedan raderas en efter en när en elev arbetar med subtraktion. Maria arbetar ibland även med olika stationer i klassrummet, när hon gjorde en bakstation vid det stora bordet så kunde hon skriva receptet direkt på bordsskivan.

Flexibel lärmiljö 3. Foto Marie eriksson

Möblerat för kommunikation

Maria är jätteglad att hon har fått den här möjligheten, men hon ser att det går att göra mycket även med mer traditionella möbler, genom att tänka nytt kring hur möblerna placeras, lärarens förhållningssätt och hur eleverna förväntas använda möblerna.

En av Marias grundtankar är att möblera för kommunikation, men likväl för att skapa möjlighet att kunna sitta för sig själv på olika sätt. Betydelsefullt i processen har också varit att möblera så att det skapas golvyta. Att få möjlighet att ligga och arbeta ger en frihetskänsla och det möter barnens naturliga rörelsemönster.

När Maria arbetar med matematik tillsammans med eleverna så gör de ofta det på den stora runda mattan. Den inbjuder till samspel, kommunikation och delaktighet. För tillfället testar Maria att vissa dagar ha ett soffbord på mattan båda att arbeta på och att krypa in under, det flyttas lätt undan om hon istället vill använda golvytan.

Flexibel lärmiljö 4. Foto Marie Eriksson

”Myror i brallan bollen” som barnen kallar den är en favorit hos både Maria och eleverna. Maria fick syn på bollen på SETT-dagarna i Stockholm. Det är en sittboll med rejäl tyngd i, eller om du frågar eleverna så är det nog inte bara en sittboll utan likväl en liggboll. På den hittar eleverna en oändlig rad med arbetsställningar som passar just dem och varje situation.

Vad skulle du vilja ändra på?

Maria skulle i dagsläget inte vilja ändra på så mycket i klassrummet. Några fler sittsäckar och en extra boll står dock på önskelistan. Bollen är ganska dyr i inköp men Maria ska testa att plocka in ett par vanliga Pilatesbollar och se om de kan fungera på ett liknande sätt.

Innanför klassrummet finns det ett litet extra rum som inte ser mycket ut för världen. Det är så litet att det knappt går att möblera och där ser Maria att det finns möjligheter för utveckling. Hon vill återigen koppla in barnens delaktighet så att de får vara med och skapa rummet. Under tiden jag och Maria samtalar så väcks tanken att det skulle kunna bli ett Green screen rum där digitala verktyg kan hjälpa till att göra lärmiljön föränderlig. På så sätt får eleverna inte bara vara delaktiga i inredningen av rummet utan även i hur lärmiljön fylls med olika innehåll vid olika tillfällen – det blir ett rum som kan bli vad som helst.

Marie Eriksson

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    Vänligen verifiera att du inte är en robot

    300

    Dela på:

    Senast uppdaterad 2017-10-04 09.09